PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 5 juni 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Inflation ligger aktuellt på vårt medelfristiga 2-procentsmål. I grundscenariot för Eurosystemets nya prognoser beräknas den totala inflationen i genomsnitt ligga på 2,0 procent 2025, 1,6 procent 2026 och 2,0 procent 2027. Nedrevideringarna sedan prognoserna från mars, med 0,3 procentenheter för både 2025 och 2026, återspeglar främst lägre antaganden för energipriser och en starkare euro. Våra experter räknar med ett genomsnitt på 2,4 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2027 procent 2026, vilket är i stort sett är oförändrat sedan mars.

I prognoserna förutspås nu en real BNP-tillväxt på i genomsnitt 0,9 procent 2025, 1,1 procent 2026 och 1,3 procent 2027. Den oreviderade tillväxtprognosen för 2025 återspeglar ett starkare första kvartal i kombination med svagare utsikter för återstoden av året. Även om osäkerheten kring handelspolitiken väntas tynga företagsinvesteringar och export, särskilt på kort sikt, kommer ökande statliga investeringar i försvar och infrastruktur att mer och mer stärka tillväxten på medellång sikt. Högre reala inkomster och en robust arbetsmarknad möjliggör för hushållen att konsumera mer. Detta torde, i kombination med mer gynnsamma finansieringsförhållanden, göra ekonomin mer motståndskraftigt mot globala chocker.

I denna situation med hög osäkerhet bedömdes några av de mekanismer med vilka olika handelspolitiska strategier skulle kunna påverka tillväxt- och inflationsutvecklingen, vilket åskådliggörs med olika scenarier Dessa scenarier kommer att publiceras tillsammans med prognoserna på vår webbplats. Under denna scenarioanalys skulle en ytterligare upptrappning av handelsspänningar under de kommande månaderna resultera i att tillväxt och inflation blir lägre än i grundscenariot. Om handelsspänningarna däremot skulle lösas på ett positivt sätt skulle tillväxten, och i mindre utsträckning inflationen, blir högre än i grundscenariot.

De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Löneökningstakten är fortfarande hög men fortsätter att lätta påtagligt och vinsterna dämpar delvis effekterna på inflationen. Oron för att ökad osäkerhet och en volatil marknadsrespons på handelsspänningarna i april skulle få en åtstramande effekt på finansieringsförhållandena har lättat.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Framför allt under rådande förhållanden med exceptionell osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende och möte-för-möte tillvägagångssätt för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Enligt Eurostats snabbstatistik växte ekonomin med 0,3 procent under det första kvartalet 2025. Arbetslösheten på 6,2 procent i april är den lägsta nivån sedan euron lanserades och enligt snabbstatistiken ökade sysselsättningen med 0,3 procent under årets första kvartal.

I linje med prognoserna pekar enkätdata överlag mot något svagare utsikter för den närmaste tiden. Medan tillverkningsindustrin har stärkts, delvis eftersom handel tidigarelagts i avvaktan på högre tullar, så har den mer inhemskt orienterade tjänstesektorn tappat fart. Högre tullar och en starkare euro väntas göra det svårare för företag att exportera. Hög osäkerhet väntas hämma investeringar.

Flera faktorer håller samtidigt ekonomin motståndskraftig, vilket torde stödja tillväxten på medellång sikt. En starkare arbetsmarknad, stigande reala inkomster, starka balansräkningar i den privata sektorn och lättare finansieringsförhållanden, delvis som resultat av våra tidigare räntesänkningar, bör hjälpa konsumenter och företag att klara konsekvenserna av en volatil omvärld. De åtgärder som nyligen offentliggjorts om ökade investeringar i försvar och infrastruktur bör också främja tillväxten.

I det aktuella geopolitiska läget är det ännu mer brådskande med finans- och strukturpolitiska åtgärder för att göra euroområdet mer produktivt, konkurrensdugligt och motståndskraftigt. EU-kommissionens konkurrenskraftskompass innehåller en konkret färdplan för åtgärder och dessa förslag, inbegripet om förenkling, bör snabbt antas. Detta omfattar även att fullborda spar- och investeringsunionen och följa en klar och ambitiös tidplan. Det är även viktigt att snabbt upprätta den rättsliga ramen för att förbereda för ett eventuellt införande av en digital euro. Regeringarna bör säkerställa hållbara offentliga finanser i linje med EU:s ram för ekonomisk styrning och samtidigt prioritera viktiga tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar.

Inflation

Den årliga inflationstakten sjönk till 1,9 procent i maj, från 2,2 procent i april enligt Eurostats snabbstatistik. Energiprisinflationen låg kvar på -3,6 procent. Livsmedelsprisinflationen steg till 3,3 procent, från 3,0 procent föregående månad. Varuinflationen var oförändrad på 0,6 procent medan tjänsteinflationen föll till 3,2 procent, från 4,0 procent i april. Tjänsteinflationen gjorde ett språng i april, främst eftersom priserna på resor runt påsk steg mer än väntat.

De flesta indikatorer på underliggande inflation tyder på att inflationen kommer att stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Arbetskraftskostnaderna dämpas gradvis, vilket framgår av inkommande uppgifter om avtalslöner och tillgängliga uppgifter per land om ersättningen per anställd. ECB:s lönespårare pekar mot ytterligare lättnader i ökningstakten för avtalslöner under 2025 medan prognoserna förutspår att lönetillväxten faller till under 3 procent 2026 och 2027. Även om lägre energipriser och en starkare euro sätter nedåttryck på inflationen under den närmaste tiden väntas den återgå till målet 2027.

Konsumenternas kortfristiga inflationsförväntningar tickade upp i april, vilket sannolikt återspeglar nyheter om handelsspänningar. Men de flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt 2 procent, vilket ger stöd åt att inflationen stabiliseras runt vårt mål.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger fortsatt kvar på nedåtsidan. En fortsatt eskalering av globala handelsspänningar och därmed sammanhängande osäkerhet skulle kunna leda till att tillväxten i euroområdet blev lägre i och med att detta skulle hämma exporten och dra ner investeringar och konsumtion. En försämring av stämningsläget på marknaden skulle kunna leda till stramare finansieringsförhållanden och större riskaversion samt leda till att företag och hushåll blev mindre benägna att investera och konsumera. Geopolitiska spänningar, som Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, utgör fortfarande en stor källa till osäkerhet. En snabb lösning av de handels- och geopolitiska spänningarna skulle däremot de stärka tillförsikten och stimulera aktiviteten. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter i kombination med produktivitetshöjande reformer skulle också bidra till tillväxt.

Till följd av den volatila globala handelspolitiska situationen är utsikterna för inflationsutvecklingen i euroområdet mer osäkra än vanligt. Fallande energipriser och en starkare euro kan leda till ytterligare nedåttryck på inflationen. Detta skulle kunna förstärkas om högre tullar ledde till lägre efterfrågan på export från euroområdet och om länder med överkapacitet dirigerade om sin export till euroområdet. Handelsspänningar skulle kunna leda till högre volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna, vilket skulle hämma inhemsk efterfrågan och därmed också sänka inflationen. En fragmentering av globala försörjningskedjor skulle däremot kunna höja inflationen genom att driva upp importpriserna och öka kapacitetsbegränsningarna i den inhemska ekonomin. En ökning av försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna driva upp inflationen på medellång sikt. Vidare skulle extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen också kunna leda till en bredare uppgång i livsmedelspriserna än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Riskfria räntor har i stort sett varit oförändrade sedan vårt förra sammanträde. Aktiekurserna har gått upp och spreadarna på företagsobligationer har minskat som respons på mer positiva nyheter om den globala handelspolitiken och det förbättrade globala stämningsläget.

Våra tidigare räntesänkningar fortsätter att göra det mindre dyrt för företag att låna. Den genomsnittliga räntan på nya företagslån sjönk till 3,8 procent i april, från 3,9 procent i mars. Kostnaden för att emittera marknadsbaserad skuldfinansiering var oförändrad på 3,7 procent. Bankutlåning till företag fortsatte gradvis att stärkas och ökade i en årstakt på 2,6 procent i april, efter 2,4 procent i mars. Däremot var utgivningen av företagsobligationer dämpad. Den genomsnittliga räntan på nya bolån låg kvar på 3,3 procent i april medan ökningstakten för bolån ökade till 1,9 procent.

I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Även om bankerna i euroområdet är fortsatt motståndskraftiga är de finansiella stabilitetsriskerna ännu höga framför allt på grund av hög osäkerhet och volatil global handelspolitik. Makrotillsynen förblir den första försvarslinjen mot uppbyggnad av finansiella sårbarheter, med ökad motståndskraft och bevarat utrymme för makrotillsyn.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Framför allt under rådande förhållanden med exceptionell osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende och möte-för-möte tillvägagångssätt för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.