PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 5 februari 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

Vi vill börja med att lyckönska Bulgarien till inträdet i euroområdet den 1 januari 2026. Vi hälsar också Dimitar Radev, centralbankschef för Българска народна банка (Bulgariens nationalbank), välkommen till ECB-rådet. Antalet medlemmar i euroområdet har nästan fördubblats sedan 1999 och det bär vittnesbörd om den gemensamma valutans attraktionskraft och de varaktiga fördelarna med europeisk integration.

Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vår uppdaterade bedömning bekräftar att inflationen torde stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Ekonomin är fortsatt motståndskraftig i en utmanande global miljö. Tillväxten får stöd av låg arbetslöshet, stabila balansräkningar i den privata sektorn, gradvisa offentliga investeringar i försvar och infrastruktur samt våra tidigare räntesänkningar. Samtidigt är utsikterna fortfarande osäkra, särskilt på grund av osäkerhet om de pågående globala handelstvisterna och geopolitiska spänningar.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Enligt Eurostats preliminära snabbstatistik växte ekonomin med 0,3 procent under det fjärde kvartalet 2025. Tillväxten har främst drivits av tjänster, särskilt inom informations- och kommunikationssektorn. Tillverkningsindustrin har varit motståndskraftig trots motverkande faktorer från global handel och geopolitisk osäkerhet. Anläggningssektorn tar fart, även med stöd av offentliga investeringar.

Arbetsmarknaden ger fortsatt stöd åt inkomster trots att efterfrågan på arbetskraft har avtagit. Arbetslösheten låg på till 6,2 procent i december, efter 6,3 procent i november. Ökande arbetsinkomster tillsammans med en nedgång i hushållens sparande torde ge stöd åt privat konsumtion. Statliga satsningar på infrastruktur och försvar bör också bidra till inhemsk efterfrågan Företagsinvesteringar bör stärkas ytterligare och undersökningar visar att företag i allt högre grad investerar i ny digital teknik. Samtidigt förblir omvärlden en utmaning beroende på högre tullar och en starkare euro under förra året.

ECB-rådet pekar på det akuta behovet av att stärka euroområdet och dess ekonomi i det aktuella geopolitiska klimatet. Regeringarna bör prioritera hållbara offentliga finanser, strategiska investeringar och tillväxtfrämjande strukturreformer. Att frigöra euroområdets fulla potential förblir av avgörande betydelse. Det är även viktigt att främja ytterligare integration av kapitalmarknaderna genom att färdigställa spar- och investeringsunionen och fullborda bankunionen enligt en ambitiös tidsplan samt att så fort som möjligt anta förordningen om den digitala euron.

Inflation

Inflationen sjönk till 1,7 procent i januari, från 2,0 procent i december och 2,1 procent i november. Energiinflationen gick ner till -4,1 procent, från -1,9 procent i december och -0,5 procent i november medan livsmedelsinflationen ökade till 2,7 procent från 2,5 procent i december och 2,4 procent november. Inflationen exklusive energi och livsmedel lättade till 2,2 procent, efter 2,3 procent i december och 2,4 procent i november. Varuinflationen steg till 0,4 procent medan tjänsteinflationen minskade till 3,2 procent, från 3,4 procent i december och 3,5 procent i november.

Indikatorerna på den underliggande inflationen har inte förändrats nämnvärt de senaste månaderna och ligger kvar i linje med vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Den förhandlade lönetillväxten och framåtblickande indikatorer, såsom ECB:s lönespårare och resultaten av enkäter om löneförväntningar, tyder på att trycket på arbetskraftskostnaderna fortsätter att dämpas. Bidraget till den totala löneökningen från betalningar utöver den förhandlade lönedelen är dock fortfarande osäkert.

De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt två procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt vårt mål.

Riskbedömning

Euroområdet står emellertid fortsatt inför en volatil global politisk miljö. Ökad osäkerhet skulle kunna påverka efterfrågan negativt. Även en försämring av stämningsläget på den globala marknaden skulle kunna dämpa efterfrågan. Ytterligare friktioner i internationell handel kan störa handelskedjor, minska exporten och leda till svagare konsumtion och investeringar. Geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina, är fortfarande en stor källa till oro. Däremot kan planerade försvars- och infrastrukturutgifter, tillsammans med produktivitetshöjande reformer och införande av ny teknik av företag i euroområdet, driva upp tillväxten mer än väntat inbegripet genom positiva effekter på företagens och konsumenternas förtroende. Nya handelsavtal och en djupare integration på den inre marknaden kan också stärka tillväxten utöver aktuella förväntningar.

Inflationsutsikterna är fortfarande mer osäkra än vanligt till följd av den volatila globala handelspolitiska miljön. Inflationen skulle kunna bli lägre om lägre tullar minskar efterfrågan på export från euroområdet mer än väntat och om länder med överkapacitet ytterligare ökar sin export till euroområdet. En starkare euro skulle dessutom kunna dra ner inflationen mer än vad som aktuellt förväntas. Ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna skulle kunna dämpa efterfrågan och därmed också leda till lägre inflation. Däremot skulle inflationen kunna bli högre om det blev en ihållande uppgång i energipriserna eller om mer fragmenterade globala leveranskedjor drev upp importpriserna, begränsade tillgången till kritiska råvaror och ökade kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Om lönetillväxten ökade med en långsammare takt skulle tjänsteinflationen gå ner senare än förväntat. De planerat ökade försvars- och infrastrukturutgifterna skulle också kunna leda till en ökning av inflationen på medellång sikt. Även extrema väderhändelser och klimat- och naturkrisen, som slår allt bredare, skulle kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har sjunkit sedan vårt senaste sammanträde medan den globala handeln och de geopolitiska spänningarna tillfälligt ökade volatiliteten på finansmarknaderna. Bankernas utlåningsräntor till företag tickade upp till 3,6 procent i december, från 3,5 procent i november och det gjorde även kostnaden för att emittera marknadsbaserade skuldinstrument. Den genomsnittliga räntan på nya bolån låg också stabilt på 3,3 procent i december.

Bankutlåning till företag ökade med 3,0 procent på årsbasis i december, från 3,1 procent i november och 2,9 procent i oktober. Utgivningen av företagsobligationer ökade med 3,4 procent i december. Enligt vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning i euroområdet var företagens efterfrågan på kredit något högre under det fjärde kvartalet, särskilt för finansiering av lager och rörelsekapital. Samtidigt stramades kreditstandarderna för företagslån åt igen.

Bolån ökade med 3,0 per cent, efter 2,9 procent i november och 2,8 procent i oktober, som reaktion på den fortsatt stigande efterfrågan på lån och lättande kreditstandarder.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.