ECB:s penningpolitiska strategiutlåtande

1. Sedan den senaste strategiöversynen 2003 har euroområdet och världsekonomierna genomgått genomgripande strukturella förändringar. En sjunkande trendmässig tillväxt, i kombination med minskad produktivitet och demografiska faktorer, samt efterdyningarna från den globala finanskrisen har drivit ner jämviktsrealräntor. Detta har reducerat Europeiska centralbankens (ECB) och andra centralbankers utrymme att nå sina mål med hjälp av endast ränteändringar. Därutöver har globaliseringen, digitaliseringen, hot mot miljömässig hållbarhet och förändringar i det finansiella systemet gjort det svårare att bedriva penningpolitik.
2. ECB:s penningpolitiska strategi både styrs och begränsas av det mandat som tilldelats genom fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ECB:s huvudsakliga mål är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Eurosystemet stödja den allmänna ekonomiska politiken i EU i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Det mål inbegriper en balanserad ekonomisk tillväxt, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Eurosystemet ska även medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.
3. ECB-rådet bekräftar att det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) är det lämpligaste prismåttet för att bedöma om prisstabilitetsmålet uppnås. ECB-rådet håller dock med om att inräkning av egnahemsägares bostadskostnader i HIKP skulle ge ett mer representativt inflationsmått för den inflation som är relevant för hushåll. Samtidigt konstateras att en fullständig integrering av kostnader för egna hem i HIKP är ett flerårigt projekt och att ECB-rådet under tiden i sina penningpolitiska bedömningar kommer att beakta inflationsmått som inbegriper de initiala uppskattningarna av kostnader för egna hem i sin bredare uppsättning inflationsindikatorer.
4. Genom sin positiva effekt på trendnivån för nominella räntor ger en inflationsbuffert över noll procent penningpolitiken utrymme för räntesänkningar i lägen av ogynnsam utveckling samt en säkerhetsmarginal mot inflationshot. De lärdomar som dragits sedan 2003 har förstärkt den makroekonomiska betydelsen för en inflationsbuffert. Framför allt har den markanta nedgången i jämviktsrealräntan, om varaktig, indikerat att den effektiva nedre gränsen för nominella räntor allt oftare kommer att begränsa penningpolitiken. Trots att det blivit lättare att göra gränsöverskridande makroekonomiska anpassningar inom euroområdet kan nedåtriktade stelheter i nominella löner och mätfel utgöra en anledning att ha en inflationsbuffert.
5. ECB-rådet anser att prisstabilitet bäst kan upprätthållas genom att eftersträva inflation på två procent på medellång sikt. ECB-rådets åtagande till detta mål är symmetriskt. Symmetri innebär att ECB-rådet anser att negativa och positiva avvikelser från detta mål är lika oönskade. Inflationsmålet på två procent sätter ett klart ankare för inflationsförväntningarna, vilket är viktigt för att upprätthålla prisstabilitet.
6. För att upprätthålla symmetrin i sitt inflationsmål ser ECB-rådet det som viktigt att ta hänsyn till konsekvenserna av den effektiva nedre gränsen. Framför allt krävs, när ekonomin är nära den nedre gränsen, att kraftfulla eller ihållande penningpolitiska åtgärder vidtas för att undvika att negativa avvikelser från inflationsmålet blir permanenta. Detta kan även medföra en period då inflationen ligger något över målet.
7. ECB-rådet bekräftar den medelfristiga inriktningen för sin penningpolitik. Detta ger utrymme för oundvikliga kortfristiga inflationsavvikelser från målet samt även för fördröjningar och osäkerhet i den penningpolitiska transmissionen till ekonomin och inflationen. Den medelfristiga inriktningens flexibilitet beaktar att den lämpliga penningpolitiska responsen på avvikelsen från inflationsmålet är kontextspecifikt och beror på orsak, omfattning och varaktighet. Därmed kan ECB-rådet även i sina penningpolitiska beslut ta hänsyn till andra överväganden som är relevanta för prisstabilitet.
8. ECB strävar efter att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på tvåprocentsmålet på medellång sikt. Det primära penningpolitiska instrumentet är att sätta styrräntorna. ECB-rådet kommer även, som erkännande av den effektiva nedre gränsen för nominella räntor, särskilt att tillämpa framtidsindikationer, tillgångsköp och långfristiga refinansieringstransaktioner när så bedöms lämpligt. ECB-rådet kommer att fortsätta att svara flexibelt på nya utmaningar när de uppstår och i förekommande fall överväga att använda nya instrument för att upprätthålla prisstabilitet.
9. En integrerad bedömning av alla relevanta faktorer ligger till grund för ECB-rådet penningpolitiska beslut, inbegripet en bedömning av beslutens proportionalitet och potentiella sidoeffekter. Denna bedömning bygger på två korsberoende analyser: den ekonomiska analysen och penningmängds- och finansanalysen. Inom detta ramverk fokuserar den ekonomiska analysen på real och nominell ekonomisk utveckling medan penningmängds- och finansanalysen granskar monetära och finansiella indikatorer med fokus på den monetära transmissionsmekanismen och möjliga risker för prisstabilitet på medellång sikt från finansiella obalanser och monetära faktorer. Den framträdande roll som makrofinansiella kopplingar har i ekonomisk, monetär och finansiell utveckling kräver att detta ömsesidiga beroendeförhållande mellan de två analyserna fullt ut införlivas. Detta ramverk återspeglar vilka ändringar som ECB:s ekonomiska och monetära analys genomgått sedan 2003, vikten av att övervaka transmissionsmekanismen för att kalibrera penningpolitiska instrument och insikten om att finansiell stabilitet är en förutsättning för prisstabilitet.
10. Klimatförändringar har genomgripande konsekvenser för prisstabilitet genom sina effekter på strukturen och de cykliska krafterna i ekonomin och finansiella systemet. Att ta itu med klimatförändringar är en omfattande global utmaning och en fråga av särskild prioritet för EU. Inom sitt mandat, och i linje med EU:s klimatmål och målsättningar, är ECB-rådet fast beslutet att säkerställa att Eurosystemet tar full hänsyn till konsekvenserna av klimatförändringar och koldioxidutsläpp för penningpolitik och centralbanksverksamhet. Följaktligen har ECB-rådet lagt fast en ambitiös klimatrelaterad handlingsplan. Utöver en omfattande integrering av klimatfaktorer i sina penningpolitiska bedömningar kommer ECB-rådet att anpassa utformningen av sitt penningpolitiska styrsystem inom områdena offentliggörande, riskbedömning, köp av företagsobligationer och säkerhetsramverk.
11. Kommunikationen av penningpolitiska beslut genom det penningpolitiska utlåtandet, presskonferensen, den ekonomiska rapporten samt penningpolitiska redogörelser kommer att anpassas för att återspegla den reviderade penningpolitiska strategin. Dessa produkter kommer att kompletteras med skiktad och visualiserad penningpolitisk kommunikation för en bredare publik. Detta är avgörande för att säkerställa bred förståelse och förtroende för ECB:s åtgärder. De goda erfarenheterna av lyssna-in-even under strategiöversynen ämnar ECB-rådet göra uppsökande verksamhet till strukturell del av Eurosystemets kontakter med allmänheten.
12. ECB-rådet kommer regelbundet att utvärdera om den penningpolitiska strategin är lämplig. Nästa bedömning väntas ske 2025.