PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 6 mars 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Inflationsnedgången är på rätt spår. Inflationen har fortsatt att utvecklas i stort sett i enlighet med våra experters förväntningar och de senaste prognoserna ligger nära i linje med de tidigare inflationsutsikterna. I prognoserna förutspås nu att den totala inflationen i genomsnitt kommer att hamna på 2,3 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,0 procent 2027. Upprevideringen i den totala inflationen för 2025 reflekterar stark energiprisutveckling. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, räknar experterna med ett genomsnitt på 2,2 procent 2025, 2,0 procent 2026 och 1,9 procent 2027.

De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Den inhemska inflationen är fortfarande hög, främst eftersom löner och priser i vissa sektorer fortfarande, med en betydande fördröjning, anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången. Men löneutvecklingen lättar som väntat och vinsterna dämpar delvis effekterna på inflationen.

Vår penningpolitik blir märkbart mindre restriktiv i och med att våra räntesänkningar gör det mindre dyrt att låna för företag och hushåll och lånetillväxten tar fart. Samtidigt finns det en motvind för lättare finansieringsförhållanden som kommer från tidigare räntehöjningar, vilka fortfarande påverkar den utestående lånestocken och utlåningen är fortsatt dämpad totalt sett. Ekonomin står ännu inför utmaningar och våra experter har igen reviderat ned sina tillväxtprognoser, till 0,9 procent för 2025, 1,2 procent för 2026 och till 1,3 procent för 2027. Nedrevideringarna för 2025 och 2026 återspeglar lägre export och fortsatt svaga investeringar, som delvis har sin grund i handelspolitisk osäkerhet och även växande politisk osäkerhet. Ökande realinkomster och de gradvis avtagande effekterna av våra tidigare räntehöjningar fortsätter att vara de främsta drivkrafterna i den väntade efterfrågeökningen.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Framför allt i det aktuella läget av ökande osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde i syfte att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Euroområdets ekonomi växte antagligen måttligt under det fjärde kvartalet 2024. De två första månaderna 2025 uppvisade en fortsättning på många av fjolårets mönster. Tillverkningsindustrin fortsätter att tynga tillväxten trots att enkätindikatorerna förbättras. Hög osäkerhet, både nationellt och utomlands håller tillbaka investeringar och konkurrenskraftsutmaningar tynger exporten. Samtidigt är tjänstesektorn motståndskraftig. Dessutom ger hushållens ökande inkomster och den robusta arbetsmarknaden stöd åt en gradvis uppgång i konsumtion även om konsumenternas förtroende fortsätter att vara bräckligt och sparkvoterna är höga.

Arbetslösheten låg kvar på en historiskt låg nivå på 6,2 procent i januari och sysselsättningen beräknas ha ökat med 0,1 procent under det sista kvartalet 2024. Efterfrågan på arbetskraft har dock mattat av och nya enkätuppgifter tyder på att sysselsättningstillväxten var dämpad under de två första månaderna 2025.

Osäkerheten har ökat vilket torde påverka investeringarna och exporten mer än tidigare väntat. Tillväxten bör dock stödjas av högre inkomster och lägre lånekostnader. Enligt våra experters prognoser bör även exporten få stöd av ökad global efterfrågan förutsatt att handelsspänningarna inte eskalerar ytterligare.

Finans- och strukturpolitik bör göra ekonomin mer produktiv, konkurrenskraftig och motståndskraftig. EU-kommissionens konkurrenskraftskompass ger konkreta förslag på åtgärder och dess förslag bör antas utan dröjsmål. Regeringarna gör klokt i att säkerställa hållbara offentliga finanser i linje med EU:s ram för ekonomisk styrning och samtidigt prioritera essentiella tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar.

Inflation

Den årliga inflationstakten låg på 2,4 procent i februari, efter 2,5 procent i januari och 2,4 procent i december, enligt Eurostats snabbstatistik. Prisökningstakten på energivaror saktade in till 0,2 procent, efter en kraftig ökning till 1,9 procent i januari, från 0,1 procent i december. Prisökningstakten på livsmedel gick däremot upp till 2,7 procent, från 2,3 procent i januari och 2,6 procent i december. Varuinflationen tickade upp till 0,6 procent, medan inflationen i tjänstesektorn lättade till 3,7 procent, från 3,9 procent i januari och 4,0 procent i december.

De flesta indikatorer på underliggande inflation pekar mot en varaktig återgång av inflationen till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Den inhemska inflationen, som noga följer tjänsteinflationen, gick ner i januari. Den är dock fortfarande hög, i och med att löner och priser på vissa tjänster fortfarande, med en betydande fördröjning, anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången. Samtidigt pekar de senaste löneförhandlingarna på fortsatt dämpat arbetskraftskostnadstryck.

Antagandet om högre energipriser ledde till att våra experter reviderade upp prognoserna för den totala inflationen för 2025. Samtidigt räknar våra experter med att kärninflationen fortsätter att bli långsammare när arbetskostnadstrycket lättare ytterligare och tidigare penningpolitiska åtstramning fortsätter att pressa priserna. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger fortsatt på runt 2 procent. Samtliga dessa faktorer ger stöd åt en stabil återgång av inflationen till vårt mål.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Risken för ökade spänningar i världshandeln skulle kunna tynga tillväxten i euroområdet genom att dämpa exporten och försvaga världsekonomin. Fortsatt osäkerhet om den globala handelspolitiken kan dra ned investeringarna. Geopolitiska spänningar, som Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, är fortsatt viktiga källor till osäkerhet. Tillväxten skulle också kunna bli lägre om fördröjda effekter av den penningpolitiska åtstramningen blir långvarigare än väntat. Samtidigt skulle tillväxten kunna bli högre om lättande finansieringsförhållanden och fallande inflation möjliggör en snabbare återhämtning i inhemsk konsumtion och investeringar. Ökade investeringar i försvar och infrastruktur kan också bidra till tillväxt. Ökade friktioner i världshandeln leder till mer osäkerhet om inflationsutvecklingen i euroområdet. En upptrappning av handelsspänningarna skulle kunna leda till att euron deprecierar och importkostnaderna ökar, vilket skulle pressa upp inflationen. Samtidigt skulle lägre efterfrågan på euroområdets exportvaror, som resultat av högre tullar och en omdirigering av export till euroområdet från länder med överkapacitet, kunna sätta nedåttryck på inflationen. Geopolitiska spänningar skapar tvåsidiga inflationsrisker vad gäller energimarknader, konsumentförtroende och företagsinvesteringar. Extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen skulle också kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat. Inflationen kan bli högre om löner eller vinster ökar mer än beräknat. En kraftig ökning av investeringar i försvar och infrastruktur skulle också kunna bidra till högre inflation genom sin effekt på aggregerad efterfrågan. Dock kan inflationen överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna i euroområdet har gått ner sedan vårt senaste sammanträde men har åter stigit under de senaste dagarna som respons på reviderad finanspolitik. Våra räntesänkningar gör det gradvis mindre dyrt för företag och hushåll att låna och utlåningen ökar. Tidigare räntehöjningar skapar dock samtidigt motvind för lättare finansieringsförhållanden och dessa tidigare höjningar påverkar den utestående lånestocken och utlåningen är totalt sett fortsatt dämpad.

Den genomsnittliga räntan på nya företagslån sjönk till 4,2 procent i januari, från 4,4 procent i december. Däremot steg företagens kostnaden för att emittera marknadsbaserade räntebärande värdepapper till 3,7 procent, 0,2 procentenheter över nivån i december. Under samma period gick den genomsnittliga räntan på nya bolån ned till 3,3 procent, från 3,4 procent.

Tillväxten i bankernas utlåning till företag steg till 2,0 procent i januari, en ökning från 1,7 procent i december, efter ett måttligt månatligt flöde av nya lån. Tillväxten i räntebärande värdepapper utgivna av företag ökade till 3,4 procent på årsbasis. Bolån fortsatte att öka gradvis men ökningen var fortsatt dämpad, med en årlig ökningstakt på 1,3 procent.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Särskilt i det aktuella läget av ökande osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde i syfte att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.