Frågor och svar om strategiöversynen

Senast uppdaterad den 8 juli 2021 för att återspegla slutsatserna av strategiöversynen

Vad handlade strategiöversynen om?

Varje ekonomi behöver en säker och stabil valuta. ECB är centralbank för euron och har som sin viktigaste uppgift att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet.

För att säkerställa att den penningpolitiska strategin är ändamålsenlig och bidrar till att uppfylla prisstabilitetsmandatet inledde vi tillsammans med de 19 nationella centralbankerna i euroområdet en översyn av vår strategi. Översynen handlade inte om vad vi gör utan hur vi gör det.

Vi granskade:

• vad exakt vi menar med prisstabilitet, dvs. vilken inflationstakt vi ska sträva efter,
• hur vi analyserar ekonomin så att vi i god tid kan se hot mot prisstabilitet och förstår hur våra beslut påverkar olika aktörer som konsumenter, företag, marknader och banker,
• hur frågor som sysselsättning, social inkludering, klimatförändringar och finansiell stabilitet också är relevanta när vi ska uppfylla vårt mandat,
• vilka penningpolitiska instrument vi använder, inbegripet räntor och tillgångsköp,
• hur vi når ut till och kommunicerar med dig. Det gör vi eftersom euron tillhör alla och vi vill att alla ska förstå vårt uppdrag och våra beslut.

När gjordes ECB:s strategiöversyn?

Vi inledde strategiöversynen den 23 januari 2020. Vi presenterade resultatet den 8 juli 2021.

Startsida för strategiöversynen

Varför gjordes ECB:s strategiöversyn?

Den förra översynen gjordes 2003. Sedan dess har ekonomin genomgått fundamentala förändringar. En svagare tillväxt och följderna av finanskrisen har drivit ned räntorna. Det gör det svårare för ECB och andra centralbanker att föra en lättare penningpolitik när ekonomin är svag. Som resultat av detta har vår verktygslåda utökats. Faktorer som globalisering, digitalisering, en åldrande befolkning samt klimatförändringar har också lett till nya utmaningar för ekonomin. I denna föränderliga miljö med många utmaningar vill vi att den penningpolitiska strategin ska vara så effektiv som möjligt – både idag och framöver.

Det fanns olika anledningar till att vi gjorde en översyn.

Historiskt låga räntor.

Det finns många skäl till de låga räntorna. Den ekonomiska tillväxttakten tappar fart med tiden. Produktiviteten, dvs. hur effektivt vi arbetar, växer långsammare i de flesta avancerade ekonomier. Dessutom blir befolkningen äldre. Produktiviteten tappar fart och en krympande yrkesverksam befolkning driver ner räntorna. En åldrande befolkning sparar mer, vilket pressar räntorna ytterligare.

Begränsningar för räntesänkningar.

Centralbanker höjer traditionellt räntorna när inflationen är för hög. När inflationen är för låg sänks räntorna för att stödja ekonomisk aktivitet. De nuvarande räntorna ligger nära noll, eller är t.o.m. negativa. Det gör det svårare för ECB och andra centralbanker att sänka räntorna ytterligare på samma vis som under tidigare perioder med avmattning och låg inflation. Nya instrument – extraordinära penningpolitiska åtgärder, t.ex. program för köp av tillgångar – har införts för att hantera det begränsade utrymmet för räntesänkningar och säkerställa prisstabilitet.

Klimatförändringar, den pågående globaliseringen, snabb digitalisering och förändrade finansstrukturer.

Dessa trender kan få oanade effekter för världen, för hur ekonomin fungerar och följaktligen också för penningpolitiken.

Hur kunde européerna lämna synpunkter?

Som del av strategiöversynen lyssnade vi på så många människor som möjligt. Vi ville få en bättre bild av människors förväntningar och oro för att på bästa sätt klara av vår uppgift att upprätthålla prisstabilitetsmandatet.

Invånare i Europa hade möjlighet att säga sin mening via portalen ECB lyssnar på dig fram till slutet av oktober 2020.

ECB lyssnar på dig – Sammanfattande rapport av svaren från portalen ECB lyssnar på dig

Vi på ECB och våra kollegor från de nationella centralbankerna har stått värdar för ett antal lyssna in-event och workshops runt om i euroområdet. Vi ville ta del av allas ståndpunkter, såväl från allmänhet som civila samhällsorganisationer.

Vi planerar att fortsätta med sådana lyssna in-event i samtliga euroländer.

ECB lyssnar på dig – Sammanfattande halvtidsrapport Mer information om de nationella evenemangen

Delade ni under översynens gång med er av den input ni fått under era lyssna in-event?

Ja. Vi publicerade sammanfattningar av synpunkterna från lyssna in-eventen på våra digitala kanaler.

ECB lyssnar på dig – Sammanfattande rapport av svaren från portalen ECB lyssnar på dig ECB lyssnar på dig – Sammanfattande halvtidsrapport

Vad menar ni med ”det handlar inte om vad vi gör utan hur vi gör det”?

Vårt mål har fastställts i EU-fördragen. Alltså omfattade vår översyn alla aspekter av vår penningpolitiska strategi, där vi har utgått från vårt mandat. Vi tog oss an denna uppgift förutsättningslöst.

EU-fördrag

Har strategiöversynen också förändrat hur ni bedriver banktillsyn?

Denna strategiöversyn omfattade olika aspekter av vår penningpolitik, men ECB:s roll i banktillsynen berördes inte. Vår banktillsyn är oberoende av vår penningpolitik.

Banktillsyn

Var detta den första strategiöversyn som ECB gjort?

ECB:s initiala penningpolitiska strategi upprättades 1998, det år då ECB inledde sin verksamhet. Vi utvärderade och preciserade denna strategi 2003.

Uppdaterar andra centralbanker också sina strategier?

Ja, andra centralbanker genomför också strategiöversyner. I USA avslutade Federal Reserve en översyn 2020. I Storbritannien tillkännagav Bank of England en ettårig strategiöversyn i januari 2020. Bank of Canada reviderar sitt inflationsmål vart femte år.