Drivkraft för miljöanpassning i det finansiella systemet

8 juli 2022

Av Frank Elderson och Isabel Schnabel

Klimatförändringarna är en viktig fråga för centralbanker. De är inte bara ett hot mot mänsklighetens överlevnad utan medför även allvarliga risker för ekonomin. Översvämningar, stormar och skogsbränder har blivit allt vanligare. Extrema väderhändelser skadar infrastruktur, förstör skördar och leder till högre livsmedelspriser.

För att säkra vår framtid arbetar Europeiska unionen för att uppnå klimatneutralitet fram till 2050. För att klara detta behövs enorma investeringar och innovation, och det kommer att påverka inflationen under omställningsperioden. Delar av kapitalstocken kommer inte längre att behövas, och det skapar finansiella risker.

Så ECB kan inte ignorera klimatförändringarna. De har direkt inverkan på prisstabiliteten och utgör därmed en central del i ECB:s främsta uppdrag. De ger upphov till finansiella risker, vilket påverkar riskhanteringen både i riskhanteringen av ECB:s egen verksamhet och i banktillsynen. Och eftersom klimatförändringarna är en prioriterad fråga för EU:s lagstiftare måste även ECB ta hänsyn till dem, i och med att ECB har som mål att stödja EU:s allmänna ekonomiska politik utan att åsidosätta prisstabiliteten.

Genom att göra detta kan ECB inom ramen för sitt mandat fungera som en drivkraft för miljöanpassning av det finansiella systemet. ECB kan stötta utvecklingen av gröna kapitalmarknader, vilket behövs för att finansiera omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, och se till att bankerna tar tillräcklig hänsyn till klimatrelaterade risker i sin kreditgivning.

Diagram 1

Temperaturer i världen och Europa

(skillnader i grader jämfört med de förindustriella nivåerna)

Från marknadsneutralitet till koldioxidneutralitet

Denna vecka tillkännagav ECB den första milstolpen på vägen mot att införliva klimatförändringsöverväganden i sin penningpolitik. En viktig åtgärd rör våra tillgångsköp i den privata sektorn. Fram till nu har ECB:s portfölj med företagsobligationer följt principen om marknadsneutralitet och den återspeglar därmed de obligationer som finns på marknaden i dag. Det är dock främst företag i koldioxidintensiva sektorer som emitterar dessa obligationer. Det har lett till koldioxidövervikt i vår portfölj och till att klimatrisker har anhopats i vår balansräkning. För att minska dessa risker kommer vi att börja styra om återinvesteringarna från företagsobligationer som förfaller, cirka 30 miljarder euro om året, mot tillgångar emitterade av företag som har bättre klimatresultatet. På så sätt kommer vårt innehav av företagsobligationer med tiden att gå mer och mer i linje med Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål.

Vi kommer dessutom att begränsa den andel av koldioxidintensiva företags tillgångar som banker kan lämna som säkerhet när de lånar från oss. I framtiden kommer endast säkerheter från företag och låntagare som följer EU:s standarder för hållbarhetsredovisning att kunna lämnas.

Dessa åtgärder har två effekter: för det första minskar de våra egna klimatrelaterade finansiella risker, och för det andra uppmuntrar de obligationsemittenter att förbättra sin rapportering och minska sina koldioxidutsläpp. Detta kommer i slutänden att leda till att kapital styrs om mot verksamheter som gynnar den gröna omställningen.

Test av bankernas motståndskraft mot klimatstress

Klimatförändringarna spelar även en stor roll i vår tillsyn. Under de senaste åren har vi börjat titta mycket noggrannare på hur klimatförändringarna påverkar de banker som vi utövar tillsyn över. Sedan vi klargjorde våra tillsynsförväntningar 2020 har vi försökt få bankerna att förbättra hur de hanterar och informerar om klimat- och miljörisker.

Som en del i detta arbete har vi nu genomfört ett helt nytt bottom-up-stresstest för klimatrisker. Där kunde vi konstatera att tre av fem banker fortfarande inte har något ramverk för klimatstresstester. Endast en av fem banker väger in klimatrisker när de beviljar lån. De flesta banker förlitar sig dessutom i stor utsträckning på proxyvariabler när de beräknar kundernas utsläpp, och sammantaget kommer hälften av bankernas inkomster i dagsläget från stora utsläppare av växthusgaser. Det är kanske lönsamt i dag men kommer inte att vara det i morgon. Så vi kommer inte att sluta påminna bankerna om att de måste vidta beslutsamma åtgärder för komma till rätta med bristerna och i god tid förbereda sig för omställningen till en koldioxidneutral ekonomi, samtidigt som de har nära kontakt med sina kunder.

Mot ett grönare finansiellt system

Alla som är verksamma på finansmarknaderna måste förbereda sig för den gröna omställningen och hantera riskerna som uppstår. Vårt klimatstresstest visar än en gång att bankerna måste agera mer resolut och skyndsamt för att bättre hantera riskerna förknippade med klimatförändringarna. Våra åtgärder inom penningpolitiken kommer inte endast att minska våra egna exponeringar mot dessa risker utan även uppmuntra företag och banker att vara mer öppna med sina koldioxidutsläpp och i slutänden minska dem.

Dessa insatser kommer att göra att vårt finansiella system blir mer motståndskraftigt mot klimat- och miljökriser och bättre rustat inför den gröna omställningen. Det är fortfarande mycket arbete som återstår. Det här är bara början på en lång resa. ECB:s åtgärder kan inte ersätta ambitiösa och beslutsamma åtgärder från regeringar och parlament, men inom ramen för vårt mandat är det ändå vår plikt att dra vårt strå till stacken, och det kommer vi att göra.

Detta blogginlägg publicerades som en debattartikel i olika tidningar och på olika webbplatser runtom i Europa.