Vi har sänkt räntorna. Varför gjorde vi det och vad betyder det för dig?
6 juni 2024
Priserna stiger inte längre lika snabbt och inflationen är på rätt spår för att komma tillbaka till vårt 2-procentsmål. Som ett resultat av detta sänkte ECB-rådet nyligen räntorna efter att ha hållit dem på höga nivåer under nio månader.
Varför sänkte vi räntorna?
Vi är centralbank för euron och har i uppdrag att hålla priserna stabila. När inflationen var för hög – dvs. när priserna i vår ekonomi steg för snabbt – höjde vi räntorna för att åter få ner den. Vi började höja räntorna i juli 2022 och fortsatte med det fram till september 2023.
Vårt mål är att hålla inflationen på 2 procent på medellång sikt. När inflationen nu närmar sig det målet behöver vi inte längre hålla räntorna riktigt lika höga.
Vi kommer dock att behålla räntorna på nivåer som säkerställer att inflationen så småningom återgår till 2 procent och inte ”fastnar” på en högre nivå. Detta är mycket viktigt eftersom inflation gör livet tufft för människor och företag.
Vad är räntor?
Räntor är kostnaden för att låna pengar (det sägs ibland att räntor är ”priset på pengar”). Ett exempel: om du vill ta ett lån från en bank måste ni, dvs. banken och du, först komma överens om vilken ränta du ska betala. Denna visas vanligtvis som en årlig ränta. Låt oss säga att du lånar 10 000 euro till en årlig ränta på 5 procent. Det innebär att du måste betala din bank 500 euro per år i ränta utöver själva lånet. Så räntan är i princip vad banken vill ha betalt för att låna ut pengar till dig.
Men det omvända gäller också. Ränta är även de pengar som banken betalar för ditt sparande, dvs. när banken ”lånar” pengar från dig. Om du t.ex. sätter in 1 000 euro på ditt sparkonto till en årlig ränta på 3 procent kommer du i slutet av året att få 30 euro i ränta.
Vad får räntor att röra sig?
De räntor som banker erbjuder människor och företag påverkas kraftigt av de räntor som sätts av ECB. Så när ECB ändrar räntorna rör sig räntorna på lån och sparande vanligtvis på samma vis.
Men lånande och sparande påverkas även av efterfrågan på och tillgången till lån – med andra ord, hur mycket människor och företag vill spendera och investera samt hur mycket lån som finns tillgängliga.
Marknader för andra varor och tjänster fungerar på liknande sätt. Ett exempel: om många människor vill köpa jordgubbar men det inte finns så många att få tag på (eftersom det inte är rätt säsong) går priset upp.
Samma sak gäller om människor och företag vill spendera och investera men det inte är så lätt att få lån, ja, då brukar räntorna gå upp. Det blir dyrare att låna. Omvänt, när människor och företag sparar mycket på banken brukar räntorna gå ner.
ECB är centralbank för euron. Vi sätter inte de räntor som du betalar på ditt lån eller får som ränta på din inlåning. Men vi påverkar dem.
Vi sätter vad vi kallar styrräntor eller ”policyräntor”. Det är den ränta vi erbjuder banker som vill låna från oss och räntan för de elektroniska pengar som de håller hos oss över en natt, även kallad ”dagslåneränta”.
När vi ändrar våra styrräntor påverkar detta hela ekonomin, inbegripet räntorna på bolån, banklån eller bankinlåning.
ECB-rådet fattar beslut om dessa styrräntor ungefär var sjätte vecka.
Hur påverkar ECB:s styrräntor inflationen?
Om inflationen är för hög kan vi höja räntorna och göra krediter dyrare. Det kommer att kyla av ekonomin, sänka inflationsförväntningarna och få ner inflationen.
Om inflationen är för låg kan vi sänka räntorna och göra det billigare att låna för att få fart på investeringar och konsumtion, vilket får inflationen att öka.
Under de senaste åren har inflationen varit för hög. Priserna steg mycket, särskilt på energi och livsmedel. En anledning var Rysslands invasion av Ukraina. En annan var att många företag hade svårigheter att få tag på material, reservdelar och arbetskraft för produktionen, vilket förvärrade befintliga problem förorsakade av pandemin.
Ett beslutsamt användande av räntorna håller också inflationsförväntningarna under kontroll
Våra räntehöjningar bidrog till att få ner inflationen genom att kyla av efterfrågan och sända budskapet att vi är fast beslutna att säkerställa att inflationen återgår till vårt 2-procentsmål.
Det är viktigt för centralbanker att hålla ett vaksamt öga på hur mycket människor och företag tror att priserna kommer att stiga i framtiden – med andra ord, inflationsförväntningarna. Om människor tror på fortsatt hög inflation är det mer troligt att de kräver högre löner, och företag kommer kanske att höja priserna för att skydda sina vinster. På så vis kan höga inflationsförväntningar leda till en spiral av stigande priser och löner. Vi kommer inte att låta det hända.
Genom att justera räntorna när inflationen är för hög eller för låg skapar vi tillförsikt för företag, arbetstagare och investerare att inflationen kommer att ligga på vårt 2-procentsmål på medellång sikt. Detta åtagande – som stöds av insatser – bidrar till att förankra förväntningarna om att prisstabilitet upprätthålls. Det är också en anledning till att vi nu tryggt kan sänka räntorna.