Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vanliga frågor om den nya utformningen av eurosedlar

Uppdaterat den 18 augusti 2025

1. Varför behöver vi nya sedlar?

Alla centralbanker uppgraderar regelbundet sina sedlar eller utvecklar nya sedlar för att försvåra förfalskningar. Den första serien eurosedlar infördes för över 20 år sedan, och den andra serien började sättas i omlopp 2013. Vi håller nu på att utveckla nästa generation eurosedlar. Det är en möjlighet att göra våra sedlar mer tilltalande, lättare att relatera till och mer inkluderande för alla européer, även synskadade.

Vi vill också att eurosedlarna ska vara så hållbara och miljövänliga som möjligt, så vi undersöker hur vi kan minska deras miljöpåverkan.

2. Varför behöver sedlarna få en ny utformning?

Eurosedlar är en synlig och påtaglig symbol för europeisk integration, och det är vårt ansvar att hålla dem uppdaterade. Det är nu över 20 år sedan de första eurosedlarna infördes, och nu ser vi över deras utformning som en del i den löpande utvecklingsprocessen. I linje med Eurosystemets kontantstrategi strävar vi efter att utveckla tilltalande eurosedlar som européer kan identifiera sig med.

3. Varför just nu? Är det rätt tillfälle att utveckla en ny sedelserie?

Det tar flera år att utveckla, tillverka och sätta nya sedlar i omlopp i hela euroområdet. Nya sedlar sätts normalt i omlopp vart tionde till femtonde år för att förbättra säkerheten och motståndskraften och ligga steget före förfalskarna. Det är viktigt att processen inleds så tidigt att man sedan är redo när beslut fattas om att införa en ny serie.

4. Hur går det till när utformningen av de nya sedlarna tas fram?

Arbetet med den nya utformningen av eurosedlar omfattar två på varandra följande faser:

  1. Val av framtida teman och motiv för eurosedlarna
    1. Vi beställde en studie för att få in synpunkter på tänkbara framtida teman från européer i olika fokusgrupper. Resultaten därifrån utgjorde underlag för därpå följande steg.
    2. ECB-rådet tog fram en slutlista med sju teman. Sex av dessa förslag kom från den rådgivande gruppen för teman (en grupp med experter som nominerats av euroområdets nationella centralbanker och tillsatts av ECB).
    3. I en undersökning som genomfördes av ett externt forskningsföretag i alla länder i euroområdet samt i en webbenkät som genomfördes av ECB gavs européer möjlighet att tala om vilka av slutlistans sju teman de tyckte bäst om.
    4. Utifrån resultaten från undersökningarna valde ECB-rådet sedan två möjliga teman för framtida sedlar från slutlistan.
    5. Därefter valde ECB-rådet ut motiv som skulle illustrera de möjliga temana från förslag som hade tagits fram av beredningsgruppen för motiv (en expertgrupp som ECB hade satt samman).
  2. Utveckling av ny utformning för eurosedlarna
    1. En formgivningstävling som är öppen för alla grafiska formgivare som bor i Europeiska unionen utlystes. Upp till 40 utvalda formgivare lämnar in sina förslag, och juryn för formgivningstävlingen kommer att välja ut upp till tio av de bästa förslagen (fem per tema).
    2. Europas invånare kommer att få möjlighet att tycka till om ett antal utformningar under 2026.
    3. ECB-rådet väntas fatta beslut om den nya utformningen i slutet av 2026.

Mer information finns på webbsidan om arbetet med den nya utformningen.

5. Varför valde ni ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar” som möjliga teman för framtida sedlar?

Vi lyssnar på de europeiska invånarnas åsikter medan vi arbetade med den nya utformningen. Temana valdes ut utifrån resultaten från undersökningar bland allmänheten (se fråga 11) och med hjälp av en oberoende rådgivande grupp.

Resultaten från våra senaste undersökningar visade starkt stöd för temana ”Europeisk kultur”, ”Floder: livets vatten i Europa” och ”Fåglar: fria, anpassningsbara, inspirerande”. För att så brett som möjligt återspegla allmänhetens preferenser beslutade ECB-rådet att kombinera de natur- och miljörelaterade temana till ett enda: ”Floder och fåglar”. Vi går därför vidare med två teman: ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar”.

6. Hur beslutade ni om motiven för de framtida sedlarna?

År 2024 gav ECB en oberoende expertgrupp, beredningsgruppen för motiv, i uppdrag att föreslå motiv som bäst illustrerar de teman som hade valts ut. Gruppens medlemmar är experter inom olika ämnesområden med anknytning till de två temana. Utifrån gruppens råd och egna överväganden beslöt ECB-rådet i början av 2025 att båda de valda temana, och ett antal motiv för var och en av dem, skulle ingå i formgivningstävlingen.

7. När anordnas formgivningstävlingen?

Formgivningstävlingen består av två faser.

  1. Grafiska formgivare uppmanades att lämna in sina ansökningar mellan den 15 juli och den 18 augusti 2025. Alla sökande kommer att underrättas om resultatet när bedömningsprocessen är avslutad. Tanken är att högst 40 formgivare (20 per tema) ska väljas ut.
  2. De utsedda formgivarna har sedan fram till slutet av mars 2026 på sig att lämna in sina utformningsförslag för bedömning av juryn för formgivningstävlingen. Tävlingen avslutas med att juryn för formgivningstävlingen väljer ut högst tio förslag (fem per tema).

Vi förväntar oss att formgivningstävlingen avslutas i juni 2026. ECB-rådet förväntas fatta sitt slutgiltiga beslut om utformningen i slutet av 2026 efter en undersökning bland allmänheten.

8. Vem kan delta i formgivningstävlingen och hur?

Tävlingen är öppen för grafiska formgivare som är bosatta i Europeiska unionen och uppfyller urvalskriterierna.

9. Hur väljs de som får sitta med i de olika expertgrupperna?

För att hjälpa till i tävlingens olika faser vid utformningen har tre oberoende expertgrupper upprättats: en rådgivande grupp för teman, en beredningsgrupp för motiv samt en jury för formgivningstävlingen. De här grupperna består av specialister från olika länder i Europa som har olika specialområden, som formgivning, historia, litteratur, vetenskap, konst och den akademiska världen, och täcker därmed in många olika expertområden och perspektiv. Experterna har nominerats av de nationella centralbankerna i euroområdet och utsetts av ECB.

10. När kommer vi att ha sedlar med ny utformning i våra fickor?

När utformningen på de framtida sedlarna har valts kommer ECB-rådet att fatta beslut om när de nya sedlarna ska börja produceras och ges ut. Sedan tar det flera år innan de nya sedlarna kommer i omlopp och hamnar i våra fickor.

De olika valörerna på de nuvarande eurosedlarna infördes gradvis under ett antal års tid. Det har ännu inte fattats något beslut om när och hur de framtida eurosedlarna ska sättas i omlopp.

11. Hur får allmänheten delta i utformningsprocessen?

Alla som bor i euroområdet kan delta i våra offentliga enkäter. Det är mycket viktigt för oss att ta hänsyn till många olika européers åsikter när beslut fattas under hela processen.

Vi började med att genomföra en kvalitativ enkät för att förstå vad allmänheten hade för tankar kring temat på framtida eurosedlar. Sommaren 2023 bjöd vi sedan in allmänheten att delta i en webbenkät om möjliga teman. Samtidigt gav vi ett externt forskningsföretag i uppdrag att genomföra en liknande undersökning för att säkerställa bästa möjliga representation av euroområdets befolkning.

Efter valet av motiv och formgivningstävlingen kommer vi att fråga allmänheten om deras åsikter om slutlistan med olika utformningsalternativ. Det förväntas ske 2026.

12. Innebär den nya utformningen att de framtida sedlarna görs i annat material eller får ändrad storlek? Blir det nya valörer?

De nuvarande eurosedlarna är tryckta på papper av bomullsfiber, vilket ger dem deras speciella strävhet och slitstyrka. Vi undersöker ständigt hur vi kan få våra sedlar att hålla längre och minska deras miljöavtryck.

Vi planerar att behålla samma valörer som i nuvarande serie (5 €, 10 €, 20 €, 50 €, 100 € och 200 €). För att underlätta övergången och begränsa kostnaderna för att anpassa sedelhanteringsmaskinerna lär även storlekarna och färgerna i stor utsträckning förbli desamma.

13. Vem fattar det slutliga beslutet om temat och utformningen?

Det slutliga beslutet fattas av ECB-rådet utifrån synpunkterna som har kommit in från den europeiska allmänheten och råden från expertgrupperna. ECB-rådets beslut tillkännages på ECB:s webbplats.

14. Kommer det under utformningsprocessen att ske något samråd med utsatta grupper (t.ex. synskadade)?

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet har regelbundna kontakter med olika intressentgrupper. När vi utformade de sedlar som används i dag hade vi exempelvis regelbundna samråd med European Blind Union. Sedan dess har vi fortsatt att ha sådana samråd, och det kommer vi att fortsätta med under utformningen av de nya sedlarna.