Nyckeltal

Balansräkning	Årets förlust
ECB:s balansräkning minskade med 37,3 miljarder euro 2025, främst på grund av mindre penningpolitiska värdepapper, nu när Eurosystemet inte längre återinvesterar förfallna värdepapper inom APP och PEPP.	ECB:s förlust var betydligt lägre 2025 än 2024, främst på grund av att räntekostnaderna för nettoskulden i Target minskade. Förlusten 2025 kommer, liksom förlusterna från föregående två år, att ligga kvar på ECB:s balansräkning för att avräknas mot framtida vinster.
Balansräkning	Årets vinst (förlust)
(miljarder euro)	(miljoner euro)

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen är en integrerad del av ECB:s årsredovisning och är utformad för att ge läsarna bakgrundsinformation om årsbokslutet^[1],[2]. Med tanke på att ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs till stöd för dess politiska mål bör ECB:s finansiella ställning och resultat beaktas tillsammans med dess politiska åtgärder.

I förvaltningsberättelsen beskrivs följaktligen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsbokslutet. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året, och den innehåller information om ECB:s nettokapital^[3]. Den ger slutligen en beskrivning av den riskmiljö i vilken ECB är verksam, information om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att dämpa dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, som utöver ECB består av de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som har euron som valuta^[4]. Eurosystemets främsta mål är att upprätthålla prisstabilitet. ECB utför sina uppgifter enligt beskrivningen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt^[5] och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken^[6] (figur 1). ECB:s verksamhet bedrivs för att ECB ska utföra sitt uppdrag och inte i vinstsyfte.

Figur 1

ECB:s huvuduppgifter

Enligt principen om att penningpolitiken ska genomföras decentraliserat i Eurosystemet redovisas penningpolitiska transaktioner i årsbokslutet för ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Vissa instrument som ingår i Eurosystemets styrsystem för penningpolitiken används inte av ECB och påverkar därför inte ECB:s årsbokslut^[7].

Tabell 1 ger en översikt över det viktigaste uppgifterna som ECB utför för att uppfylla sitt uppdrag och visar hur dessa påverkar ECB:s årsbokslut.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

Fram till 2022 växte ECB:s balansräkning (diagram 1), främst på grund av ECB:s direkta värdepappersköp inom programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) i enlighet med Eurosystemets penningpolitik^[13]. Ökningen 2022 var måttligare, eftersom nettoköpen av värdepapper i APP och PEPP upphörde den 31 mars 2022 respektive den 1 juli 2022. Balansräkningen blev mindre både 2023 och 2024 eftersom APP-programmet gradvis minskades. Kapitalbelopp på förfallande värdepapper återinvesterades endast delvis mellan mars och juni 2023 och i juli 2023 upphörde återinvesteringarna helt. Innehavet i PEPP minskade gradvis, eftersom kapitalbeloppen endast delvis återinvesterades andra halvåret 2024, och även det bidrog till att ECB:s balansräkning minskade det året. Dessa återinvesteringar upphörde vid årsslutet 2024.

Under 2025 minskade ECB:s balansräkning ytterligare med 37,3 miljarder euro till 603,3 miljarder euro, även det på grund av inlösen av värdepapper inom APP- och PEPP-programmen. Denna inlösen resulterade i en minskning av värdepapper som innehas i penningpolitiska syften, medan kontantavvecklingen av dessa köp via Target ledde till en motsvarande minskning i skulder inom Eurosystemet. Denna minskning uppvägdes endast delvis av kassautflöden till följd av lägre inlåning till ECB, vilket även ledde till en minskning av övriga skulder.

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansräkning

(miljarder euro)

De värdepapper i euro som innehas i penningpolitiska syften utgjorde 54 procent av ECB:s totala tillgångar i slutet av 2025. I denna balanspost innehar ECB värdepapper som förvärvats inom programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP). Värdepapperen förvärvade inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskning.

Efter ett beslut i ECB-rådet slutade Eurosystemet att återinvestera kapitalbeloppen från förfallna värdepapper inom APP och PEPP i juli 2023 respektive årsslutet 2024. Som resultat av dessa beslut har ECB:s innehav av värdepapper som innehas i penningpolitiska syften minskat i en måttlig och förutsägbar takt. Sammantaget minskade de penningpolitiska portföljerna med 51,5 miljarder euro till 325,3 miljarder euro 2025 (diagram 2). APP-portföljen minskade med 33,7 miljarder euro till 186,5 miljarder euro. Innehaven inom PSPP, ABSPP och CBPP3 minskade med 26,5 miljarder euro, 4,0 miljarder euro respektive 3,1 miljarder euro. PEPP-portföljen minskade med 17,8 miljarder euro till 138,6 miljarder euro.

Diagram 2

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

De värdepapper som ECB höll inom ramen för APP och PEPP hade i slutet av 2025 en diversifierad löptidsprofil (diagram 3)^[14].

Diagram 3

Löptidsprofil för APP och PEPP

År 2025 ökade det totala värdet i euro på ECB:s valutareservportfölj, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi, med 13,6 miljarder euro till 116,8 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld 2025 med 18,9 miljarder euro till 59,8 miljarder euro (diagram 4) berodde på en uppgång i marknadspriset på guld i euro räknat. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning i ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”).

Diagram 4

Guldinnehav och guldpriser

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: priset i euro per uns finguld)

Räknat i euro minskade ECB:s valutainnehav i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi med 4,8 miljarder euro till 55,2 miljarder euro 2025 (diagram 5) främst som resultat av dollarns och yenens depreciering mot euron^[15]. Deprecieringen av US-dollarn syns även i de lägre saldona på ECB:s värderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”), medan deprecieringen av den japanska yenen resulterade i en nedskrivning på valutainnehavet i resultaträkningen vid årsslutet eftersom de berörda värderegleringskontona hade uttömts helt 2024 (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”). Trots denna nedskrivning har innehavet av japanska yen ökat till följd av att ECB i vanlig ordning ändrat sammansättningen av sina valutareserver för att uppnå målfördelningen. För att uppnå målfördelningen sålde ECB en liten del av sitt innehav av US-dollar första kvartalet 2025 och återinvesterade hela behållningen i japanska yen.

Diagram 5

Innehav av utländsk valuta

(miljarder euro)

US-dollarn var fortfarande den största komponenten i ECB:s valutareserv och uppgick till 78 procent av det totala innehavet vid slutet av 2025.

ECB förvaltar investeringarna av sina valutainnehav enligt en trestegsmetod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB-rådet. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutainnehav investeras i värdepapper, omvända repor och penningmarknadsinlåning eller innehas på löpande konton (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Diagram 6

Sammansättning av investeringarna av utländsk valuta

(miljarder euro)

Syftet med ECB:s valutainnehav är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutainnehav i enlighet med tre målsättningar (i prioritetsordning): likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller nästan halva denna portfölj värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Diagram 7

Löptidsprofil för värdepapper i utländsk valuta

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av inbetalat kapital och belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningar för finansiella risker^[16]. Värdet på denna portfölj ökade med 0,4 miljarder euro till 23,1 miljarder euro 2025 (diagram 8), främst beroende på återinvestering av ränteintäkter från denna portfölj.

Diagram 8

Portföljen för egna medel

(miljarder euro)

Portföljen för egna medel består nästan helt av värdepapper i euro värderade till marknadspris vid årets slut. År 2025 bestod portföljen till 73 procent av statspapper.

Andelen gröna investeringar i portföljen för egna medel fortsatte att öka, från 28 procent i slutet av 2024 till 33 procent vid årsslutet 2025^[17]. ECB planerar att denna andel ska öka de kommande åren^[18]. Under 2021 och 2022 kompletterades köpen av gröna obligationer på andrahandsmarknaderna med investeringar i den särskilda eurodenominerade investeringsfond för gröna obligationer som Bank for International Settlements lanserade för centralbanker (EUR BISIP G2) i januari 2021. I oktober 2024 började ECB investera en liten andel av sina egna medel i börshandlade fonder (ETF) som följer referensvärden som är anpassade till Parisavtalet^[19]. Denna diversifiering ökar avkastningspotentialen i ECB:s portfölj för egna medel, och ECB:s nya investeringar blir mer anpassade till en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp som är förenlig med målen i Parisavtalet och den europeiska klimatlagen^[20].

Syftet med portföljen för egna medel är att få in intäkter för finansiering av de av ECB:s driftskostnader som inte är relaterade till tillsynsuppgifterna^[21]. Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) jämfört med valutareservportföljen.

Diagram 9

Löptidsprofil för värdepapper i portföljen för egna medel

Vid årsslutet 2025 var det totala värdet på eurosedlar i omlopp utgivna av Eurosystemet 1 619,5 miljarder euro, en ökning med 2,0 % jämfört med slutet av 2024. ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årsslutet till 129,6 miljarder euro. Rättsligt sett har både ECB och de nationella centralbankerna i de deltagande länderna rätt att ge ut eurosedlar. I praktiken är det emellertid bara de nationella centralbankerna som ger ut eurosedlar och tar dem ur omlopp. Följaktligen innehar ECB fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet motsvarande värdet på de utelöpande sedlar som tilldelats ECB.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar de nationella centralbankernas Targetsaldon netto gentemot ECB samt ECB:s skulder för de reservtillgångar som överförts till ECB av de nationella centralbankerna i euroområdet när dessa anslöt sig till Eurosystemet, minskade 2025 med 34,6 miljarder euro till 354,1 miljarder euro.

Hur skulderna utvecklar sig inom Eurosystemet beror på hur nettoskulden i Target ändras. De främsta bidragande faktorerna till förändringarna i nettoskulden i Target under perioden 2021–2025 var köp och inlösen av penningpolitiska värdepapper, som avvecklas via Targetkonton, samt förändringar i skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet (se diagram 10). År 2025 minskade ECB:s nettoskuld i Target med 34,6 miljarder euro, främst på grund av kassainflöden från inlösen av penningpolitiska värdepapper, vilka delvis vägdes upp av kassautflöden till följd av i) lägre skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet och ii) räntekostnader för ECB:s nettoskuld i Target.

Diagram 10

Targetsaldon netto inom Eurosystemet, skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Under 2025 minskade ECB:s övriga skulder med 16,1 miljarder euro till 58,8 miljarder euro, främst på grund av en minskning av skulderna i euro till hemmahörande utanför euroområdet till följd av att ECB tog emot mindre insättningar i sin funktion som fiskalt ombud^[22].

1.3.2 Nettokapital

ECB:s nettokapital består av dess inbetalda kapital, eventuella belopp i avsättningen för finansiella risker och den allmänna reservfonden, värderegleringskonton, eventuella ackumulerade förluster från tidigare år och årets vinst eller förlust^[23],,[24].

Vid årsslutet 2025 uppgick ECB:s egna kapital totalt till 60,9 miljarder euro (diagram 11 och tabell 2). Detta var 11,0 miljarder euro mer än i slutet av 2024 på grund av ökningen på värderegleringskontona, främst beroende på det högre marknadspriset på guld i euro räknat 2025. Ökningen av ECB:s nettokapital vägdes delvis upp av förluster 2025.

Diagram 11

ECB:s nettokapital

(miljarder euro)

Orealiserade vinster på guld, utländsk valuta och värdepapper samt andra instrument som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan i ECB:s balansräkning. Saldona på dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot underliggande risker. Under 2025 ökade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper med 12,2 miljarder euro till 62,5 miljarder euro, främst beroende på högre värderegleringssaldon för guld till följd av uppgången i marknadspriset på guld i euro räknat. Denna ökning vägdes delvis upp av de lägre omvärderingssaldona för utländska valutor, främst US-dollarn, på grund av dess depreciering mot euron (diagram 12).

Diagram 12

De viktigaste växelkurserna och guldpriset under perioden 2021–2025

(procentuella förändringar vis-à-vis 2021, uppgifter vid årets slut)

Med tanke på dess exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1, ”Finansiella risker”) kan ECB göra en avsättning för finansiella risker i den utsträckning som ECB-rådet anser nödvändig för att täcka förluster som uppstår till följd av exponeringen. Sedan årsslutet 2023 har denna avsättning varit noll, eftersom hela avsättningen hade använts för att täcka ECB:s förluster 2022 och 2023. Inom ramen för den årliga granskningen av storleken på denna reserv kan ECB-rådet besluta att fylla på denna så snart ECB åter går med vinst och kvitta de ackumulerade förlusterna som överförts från tidigare år.

ECB:s förlust för året var 1,3 miljarder euro (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”). Precis som de föregående två åren beslöt ECB-rådet att förlusten skulle föras över till ECB:s nästa balansräkning för att avräknas mot framtida vinster.

1.3.3 Resultaträkning

Under de senaste fyra åren (diagram 13) har ECB:s resultat minskat varje år jämfört med föregående år. Under 2022 och 2023 berodde minskningen i ECB:s resultat främst på realiserande av ränterisk, eftersom ränteuppgången i euroområdet ledde till en omedelbar ökning av ECB:s räntekostnader för sin Targetnettoskuld, vilken förräntades till räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna^[25]. Samtidigt ökade inte intäkterna från ECB:s tillgångar i samma utsträckning eller i samma takt. Denna situation fortsatte under 2024 och trots styrräntesänkningarna med början i juni det året var räntekostnaderna för nettoskulden i Target i genomsnitt fortfarande högre än ränteintäkterna på tillgångarna. Trots att ECB:s resultat fortfarande var negativt 2024 var det ändå betydligt bättre än 2024 eftersom skillnaden mellan räntorna på räntebärande tillgångar och räntorna på skulder blev mindre, främst på grund av att den genomsnittliga räntan på nettoskulderna i Target blev lägre, särskilt när styrräntorna sänktes ytterligare (se avsnitt 1.4.1 ”Finansiella risker”).

ECB:s förluster sedan 2022, som föregicks av en lång period med stora vinster, återspeglar den roll och de nödvändiga politiska åtgärder som Eurosystemet fått vidta för att uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet. Dessutom har de penningpolitiska åtgärderna, som program för köp av tillgångar, bidragit till att ekonomin har blivit bättre. Under 2022 ökade ECB:s balansräkning kraftigt, främst på grund av köp av värdepapper inom ramen för programmen för köp av tillgångar. På tillgångssidan har de flesta penningpolitiska värdepapper för närvarande långa löptider och fasta kuponger och köptes under en period då räntorna var mycket låga eller noll. Dessa tillgångar påverkas inte direkt när ECB:s styrräntor ändras utan fortsätTer att generera relativt låga ränteintäkter. Samtidigt ledde kontantavvecklingen av dessa köp via Target till en ökning i ECB:s nettoskuld för Target, som är känslig för förändringar i ECB:s styrräntor. Från och med 2023 ledde det gradvis minskande innehavet av penningpolitiska värdepapper, på grund av att återinvesteringarna upphörde, till en motsvarande minskning av nettoskulden i Target, vilket resulterade i att ränterisken minskade (se avsnitt 1.4.1. ”Finansiella risker”).

ECB förväntas börja gå med vinst igen 2026 eller året efter, men det beror på hur höga ECB:s styrräntor och växelkurserna kommer att vara, liksom på vad som finns i ECB:s balansräkning och hur stor den är.

I vart fall visar ECB:s kapital och omfattande värderegleringskonton^[26], som tillsammans uppgick till 71,4 miljarder euro i slutet av 2025 (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”), att ECB har finansiell styrka och att ECB under alla omständigheter förblir fullt kapabel att uppnå sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet oavsett eventuella förluster.

Diagram 13

Huvudkomponenter i ECB:s resultaträkning

(miljoner euro)

Årets förlust för ECB uppgick 2025 till 1 254 miljoner euro, vilket var mycket lägre än förlusten 2024, på grund av att nettoräntekostnaderna var betydligt lägre (diagram 14).

Diagram 14

Orsaker till ECB:s vinst/förlust 2024 och 2025

(miljoner euro)

ECB:s räntekostnader netto uppgick 2025 till 178 miljoner euro, jämfört med 6 983 miljoner euro 2024 (diagram 15). Den främsta komponenten var fortfarande de betydande räntekostnaderna för ECB:s nettoskuld i Target, vilka mer än uppvägde ränteintäkterna från i) penningpolitiska värdepapper, ii) ECB:s fordran avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och iii) valutareserver.

Diagram 15

Nettoränteintäkter/(-kostnader)

(miljoner euro)

Nettoränteintäkterna från värdepapper som innehas i penningpolitiska syften minskade endast något med 36 miljoner euro till 3 814 miljoner euro 2025 (diagram 16), främst beroende på lägre ränteintäkter från innehav inom APP (CBPP3, ABSPP och PSPP). Nettoränteintäkterna från APP-innehav minskade med 301 miljoner euro till 2 318 miljoner euro, främst på grund av lägre ränteintäkter från innehav inom ABSPP. Dessa minskade med 281 miljoner euro till 137 miljoner euro eftersom innehavet blev betydligt lägre till följd av återbetalningar av värdepapper. Ränteintäkterna på värdepapper som innehades inom ramen för PSPP var 2 022 miljoner euro, nästan detsamma som 2024 eftersom värdepapperna i denna portfölj till största delen förvärvades till låg avkastning och deras förfall därför endast hade liten inverkan på ränteintäkterna från dem. Å andra sidan ökade nettoränteintäkterna från värdepapper som innehades inom ramen för PEPP med 275 miljoner euro till 1 481 miljoner euro, vilket nästan helt vägde upp minskningen av intäkterna från andra penningpolitiska portföljer. Den ökningen berodde främst på lägre kostnad för avskrivningar av överkurs på värdepapper från den offentliga sektorn.

Diagram 16

Nettoränteintäkter/(-kostnader) på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljoner euro)

Nettoränteintäkterna från valutareserver minskade med 449 miljoner euro till 2 089 miljoner euro, främst som resultat av de lägre ränteintäkterna från värdepapper i US-dollar.

Ränteintäkterna från fördelningen av eurosedlar till ECB och räntekostnaderna från förräntningen av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver minskade med 2 332 miljoner euro till 2 900 miljoner euro respektive med 659 miljoner euro till 790 miljoner euro 2025. Dessa minskningar berodde på att genomsnittsräntan var lägre (2,3 procent 2025 jämfört med 4,1 procent 2024) efter att ECB hade sänkt sina styrräntor, samt till viss del på att räntan på inlåningsfaciliteten används för att räkna fram förräntningen i stället för räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Av främst samma anledning minskade nettoräntekostnaderna på Targetsaldona från/till nationella centralbanker med 7 968 miljoner euro till 7 706 miljoner euro 2025. Denna minskning berodde även på att Targotsaldona blivit lägre, i första hand på grund av att värdepapper som innehas i penningpolitiska syften förföll.

Övriga räntekostnader netto minskade med 994 miljoner euro till 485 miljoner euro 2025. Det berodde främst på lägre räntekostnader på i) insättningar som ECB tog emot i sin funktion som fiskalt ombud, ii) saldona för anslutna system i euroområdet och iii) kontanter som erhållits som säkerhet från värdepapperslån på grund av att genomsnittsräntorna var lägre 2025 och att genomsnittssaldona för dessa poster var lägre. Dessa förändringar vägdes delvis upp av lägre ränteintäkter från portföljen med egna medel främst på grund av lägre avskrivning av underkurser på obligationer.

Realiserade nettovinster från finansiella transaktioner uppgick till 950 miljoner euro 2025 jämfört med en förlust på 17 miljoner euro 2024 (diagram 17). Det berodde främst på realiserade valutakursvinster som uppstod till följd av att sammansättningen av ECB:s valutareserver i vanlig ordning ändrades första kvartalet 2025 för att målfördelningen skulle uppnås. Bland annat såldes en liten del av US-dollarinnehavet, och hela behållningen återinvesterades i japanska yen (diagram 18).

Även nettoprisvinsterna från försäljning av värdepapper denominerade i US-dollar, vars marknadspris påverkades positivt av nedgången i motsvarande amerikanska räntor under året (diagram 19), bidrog till det samlade resultatet.

Diagram 17

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

(miljoner euro)

Diagram 18

Kvartalsvisa realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner 2024 och 2025

(miljoner euro)

Diagram 19

Tvååriga statsobligationsräntor i USA, Japan och Kina

(procent per år, data vid månadsslut)

Orealiserade omvärderingsförluster kostnadsförs i form av nedskrivningar i ECB:s resultaträkning vid årets slut. Under 2025 uppgick nedskrivningarna till 1 446 miljoner euro (diagram 20). Eftersom utländska valutor försvagats gentemot euron till växelkurser som ligger under anskaffningskostnaden uppgick de orealiserade valutakursförlusterna till 1 316 miljoner euro. Framför allt försvagades den japanska yenen med 13 procent jämfört med året innan, vilket ledde till en nedskrivning av innehavet i denna valuta med 1 229 miljoner euro. Det fanns även orealiserade prisförluster på 130 miljoner euro på grund av att marknadsvärdet på ett antal värdepapper, främst i portföljerna för egna medel och japanska yen, hade gått ned.

Diagram 20

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

(miljoner euro)

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, minskade med 42 miljoner euro till 1 428 miljoner euro (diagram 21). Det berodde främst på lägre personalkostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner till följd av att reglerna för ECB:s pensionsplaner hade ändrats 2024 och att en relaterad engångskostnad hade redovisats i resultaträkningen det året.

Kostnaderna för banktillsyn täcks helt av de årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2025 till 690 miljoner euro^[27].

Diagram 21

Driftskostnader och intäkter från banktillsyn

(miljoner euro)

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process där man ska i) identifiera och bedöma risker, ii) granska riskstrategi och riskpolicy, iii) vidta åtgärder för att dämpa risker och iv) övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar genomförs genom effektiva metoder, processer och system (figur 2).

Figur 2

Riskhanteringscykel

Följande avsnitt handlar om risker, deras ursprung och tillämpliga ramverk för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s verksamhet och exponeringar till följd av verksamheten. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB en egenutvecklad riskbedömningsteknik. Denna teknik bygger på ett system med samtidig simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena för riskmåtten bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)), uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år^[28]. Risker beräknas på två olika sätt: i) bokföringsmetoden, där man tittar på hur ECB:s resultaträkning påverkas efter att förluster har absorberats av tillämpliga värderegleringskonton och ii) den finansiella metoden, där man tittar på hur de finansiella förlusterna påverkar ECB:s sammanlagda nettokapital och där värderegleringskontona inte ses som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar långfristiga framtidsbedömningar för exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna^[29].

ECB:s totala risker minskade något under året. I slutet av 2025 uppgick de totala finansiella riskerna i ECB:s balansräkning, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år enligt bokföringsmetoden, till 15,2 miljarder euro, vilket var något lägre än de uppskattade riskerna i slutet av 2024 (diagram 22). Riskminskningen, som berodde på att ECB:s hade minskat sitt innehav av värdepapper från den offentliga sektorn i APP- och PEPP-programmet, vägdes i princip upp av ökade risker förknippade med ECB:s valutareservsinnehav och portföljen för egna medel i euro.

Diagram 22

Totala finansiella risker (ES 99 %, bokföringsmetod)

(miljarder euro)

Kreditrisker uppstår i ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljen med egna medel i euro och i valutareservinnehavet. Skuldförbindelser som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, och om de inte säljs är de därmed inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. Risk för kreditfallissemang finns dock. Portföljen med egna medel i euro samt valutareserverna värderas till marknadspriser, och det finns således kreditmigrerings- och kreditfallissemangsrisk. Kreditrisken minskade jämfört med 2024 till följd av minskningen av värdepapper som innehas i penningpolitiska syften.

Kreditrisker mildras främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken ökade jämfört med 2024.

Med hänsyn till vilken politisk roll dessa tillgångar har risksäkrar ECB inte valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas i stället genom värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

En liten del av ECB:s portfölj med egna medel i euro är investerad i börshandlade aktiefonder som följer referensvärden som är anpassade till Parisavtalet, vilket ger upphov till aktierisk.

Med tanke på hur liten denna del är är aktierisken för ECB relativt marginell. Den mildras genom diversifiering och tillhörande värderegleringskonton.

ECB:s valutareservinnehav och portfölj med egna medel i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. Nästan hälften av ECB:s innehav av valutareserver är investerade i tillgångar med relativt korta löptider (se diagram 7 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”) medan tillgångarna i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”). Ränterisken i ECB:s portfölj för egna medel mätt med bokföringsmetoden ökade jämfört med 2024.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom riktlinjer för tillgångsfördelning och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Ränterisken minskade 2025, vilket återspeglar minskningen i ECB:s skulder till följd av minskningen av innehav av värdepapper inom APP och PEPP. Utöver mätning enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år, övervakas denna risk även med hjälp av prognoser om ECB:s lönsamhet på medellång till lång sikt.

Denna typ av risk hanteras genom tillgångsfördelning och mildras ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

Att ränterisken realiserats har lett till förluster sedan 2022, och netto hade ECB fortfarande räntekostnader 2025. Nettoräntekostnaden var betydligt lägre jämfört med de två föregående åren, främst på grund av en fallande ränta på inlåningsfaciliteten, som från och med den 1 januari 2025 är den huvudsakliga räntan på skuldsidan. ECB:s nettoränteintäkt förväntas inom snar framtid börja höja ECB:s resultat, men det går dock inte att utesluta ytterligare ränteförluster de kommande åren, med tanke på tidigare nämnda skillnad på löptider och avkastning mellan tillgångar och skulder.

De risker som är kopplade till klimatförändringen införlivas gradvis i ECB:s ramverk för riskhantering. Under 2022 genomförde Eurosystemet det första klimatstresstestet av Eurosystemets balansräkning och därmed kunde man få en preliminär uppskattning av hur denna risk påverkar ECB:s balansräkning^[30]. Ytterligare ett klimatstresstest genomfördes 2024, och klimatstresstest kommer att fortsätta att genomföras löpande under de kommande åren^[31].

1.4.2 Operativ risk

Hanteringen av operativa risker är en integrerad del i ECB:s ledningsstruktur och ledningsprocesser^[32]. Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s hantering av operativa risker, och kommittén för operativa risker bistår direktionen i dess arbete med tillsyn över hanteringen av operativa risker^[33].

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att ECB kan fullgöra sina uppdrag och uppnår sina mål samt skyddar sitt anseende och sina tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ORM ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, åtgärda, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. ECB:s policy för risktolerans ger vägledning om strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad på skalor för sannolikhet och påverkan och med kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den omvärld som ECB verkar i karaktäriseras av alltmer komplexa och sammanlänkade hot, som geopolitiska risker, cybersäkerhetshot och hållbarhetsutmaningar. Det finns många olika typer av operativa risker i ECB:s dagliga verksamhet. De främsta oroskällorna för ECB omfattar en mängd olika icke-finansiella risker, som orsakas av människor, system, processer, tredjepartsförbindelser och externa händelser. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB fortsätter att fokusera på att stärka motståndskraften och tillämpar ett brett synsätt på risker och möjligheter utifrån ett helhetsperspektiv, där även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare har responsstrukturer och beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner vid störningar eller kriser.

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild byrå för efterlevnad och organisationsstyrning, en viktig riskhanteringsfunktion för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker^[34]. Denna byrå har till uppgift att stödja direktionen i att skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. En oberoende etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera risker på den verkställande nivån. Vad gäller Eurosystemet och den gemensamma tillsynsmekanismen arbetar kommittén för etik- och regelefterlevnad för ett konsekvent genomförande av uppföranderamarna för nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter.

2 ECB:s årsbokslut

2.1 Balansräkning per den 31 december 2025

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2025

Frankfurt am Main, 17 februari 2026
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsbokslutet

ECB:s årsbokslut har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper^[35], vilka enligt ECB-rådet ger en rättvis bild av årsbokslutet och samtidigt återspeglar en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, väsentlighetsprincipen, konsekvens och jämförbarhet, fortlevnadsprincipen, bokföringsmässiga grunder och händelser efter balansräkningens upprättande.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom skuldförbindelser som hålls i penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder redovisas i räkenskaperna den dag de avvecklas.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro med den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter omräknas till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i och utanför balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. I stället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2025 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 31 december 2025.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro med växelkursen för euro per SDR per den 31 december 2025.

Värdepapper

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften
Aktuellt innehav av skuldförbindelser som innehas i penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än skuldförbindelser som hålls i penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av de relevanta avkastningskurvorna på balansdagen, värdepapper för värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 användes marknadens mittpriser per den 30 december 2025.

Omsättbara investeringsfonder omvärderas på nettobasis utifrån nettotillgångsvärdet för respektive fond. Ingen nettning tillämpas mellan orealiserade vinster och förluster i olika investeringsfonder.

Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkter och kostnader redovisas i den period då de inkommer eller uppstår^[36]. Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster resultatavräknas inte utan förs direkt till ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guldinnehav nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. Vid eventuella orealiserade förluster i någon post som förts till resultaträkningen minskas den genomsnittliga kostnaden för den posten omräknat till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper amorteras över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal.

Genom repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal redovisas som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas som lån mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida, men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån) inom ramen för ett program som tillhandahålls av specialiserade institutioner redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter och dessa kontanter inte har investerats.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, bestående av valutaterminer, terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginalsäkerheterna på öppna ränteterminer bokförs i resultaträkningen.

Värdering av värdepappersterminer utförs med allmänt accepterade värderingsmetoder och kända marknadspriser och marknadsräntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdagen till värderingsdagen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet när tillgången kan användas. Den förväntade livslängden för de huvudsakliga tillgångsslagen är följande:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten i ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta tillgångsklasserna när tillgångarna kan brukas.

Leasing

ECB agerar både som leasetagare och som leasegivare i andra hand.

ECB som leasetagare
För alla leasingavtal där ECB är leasetagare och som inbegriper en materiell tillgång, redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet, dvs. när tillgången är tillgänglig för användning, och inkluderas under de relevanta tillgångsklasserna i ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men där den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas, bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under ”Tillgångar under uppförande”.

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuella förluster (för mer information om årligt värdeminskningstest se ”Anläggningstillgångar” ovan). Avskrivning beräknas linjärt från datumet för leasingens början till antingen slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Tillhörande räntekostnader redovisas under ”Räntekostnader” i resultaträkningen. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av ett befintligt avtal, omvärderas även leasingavgiften. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på tolv månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för redovisning av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB som leasegivare
För alla leasingavtal där ECB är leasegivare beviljar ECB rätten till tredje part att använda den underliggande tillgången (eller en del av en sådan tillgång), medan leasingavtalet mellan den ursprungliga leasetagaren och ECB (huvudleasingsavtalet) fortfarande är i kraft. Leasing i andra hand klassificeras som finansiella eller operationella leasingavtal^[37] med hänvisning till den nyttjanderätt som härrör från huvudleasingsavtalet, snarare än genom hänvisning till den underliggande tillgången.

De underleasingavtal där ECB är leasegivare i andra hand klassificeras som finansiell leasing. För sådana leasingavtal undantar ECB nyttjanderätten till huvudleasingavtalet (eller en del av sådan tillgång) som överförs till leasetagaren i andra hand från ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” och redovisar en fordran avseende ett underleasingavtal under ”Diverse” (tillgångar). Leasingskulden för huvudleasingsavtalet påverkas inte av underleasingavtal.

Vid startdatumet för leasingen värderas underleasingavtalet till att börja med till nuvärdet av ECB:s framtida leasingbetalningar, diskonterat med den diskonteringsränta som används för huvudleasingavtalet. Därefter värderas underleasingavtalet till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Tillhörande ränteintäkter redovisas under ”Ränteintäkter” i resultaträkningen.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner

Översikt över förmåner efter avslutad tjänstgöring
ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen för personalen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond. Den består av en förmånsbestämd del och en avgiftsbestämd del. Både ECB och personalen gör obligatoriska inbetalningar till den förmånsbestämda delen av planen. Därutöver kan personalen göra extra frivilliga inbetalningar till den avgiftsbestämda delen. När de går i pension kan personalen räkna om värdet på alla inbetalningar till deras konto för avgiftsbestämd pension till ett extra årsbelopp^[38].

För ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB finns ett system med icke-fonderade förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner (bland annat pensioner). För personalen finns system med icke-fonderade avtal för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner (förutom pensionen).

Förmånsbestämd nettoskuld
Den skuld som bokförs under ”Diverse” (skulder) i balansräkningen och som avser de förmånsbestämda pensionsplanerna, inklusive övriga långfristiga förmåner, är nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på tillgångarna i planen.

Nuvärdet på de förmånsbestämda pensionsåtagandena beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. De beräknar det genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor baserad på avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande löptid som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen, och omvärderingar av förmånerna till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

1. kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande år för de förmånsbestämda pensionsförmåner som tjänats in under året,
2. eventuell kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder för förmånsbestämda pensionsförmåner som har uppstått på grund av en planändring,
3. nettoräntekostnaden som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
4. omvärderingar av övriga långfristiga förmåner.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande:

1. aktuariella vinster och förluster avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring,
2. den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna, exklusive belopp som ingår i räntenettot på den förmånsbestämda nettoskulden.

Dessa belopp fastställs årligen av oberoende aktuarier.

Positioner inom ECBS/Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (tex. kreditinstitut, företag eller privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target (det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Targetkonton. Betalningar som ECB och de nationella centralbankerna gör påverkar också dessa konton. Alla avvecklingar aggregeras automatiskt och justeras för att utgöra en del av en enda post för varje nationell centralbank gentemot ECB. Dessa positioner i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Rörelserna i Targetkontona återspeglas dagligen i ECB:s och de nationella centralbankernas bokföring.

Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target redovisas i ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller som en skuldpost under antingen ”Fordringar relaterade till Target (netto)” eller ”Skulder relaterade till Target (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”^[39].

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Skulder relaterade till fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker) redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar^[40]. Det totala värdet på de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar^[41].

ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar, vilket redovisas i balansräkningen på skuldsidan under ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av det totala antalet eurosedlar i omlopp redovisas som fordran på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar^[42] redovisas under ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/Eurosystemet” ovan). Ränteintäkter på dessa fordringar redovisas i resultaträkningen under ”Ränteintäkter”.

Avsättning för finansiella risker

ECB-rådet kan besluta att helt eller delvis överföra ECB:s inkomster till en avsättning för finansiella risker. Denna avsättning kan, om ECB-rådet anser det nödvändigt, användas för att kompensera förluster som uppstår till följd av exponeringar mot finansiella risker. Storleken på denna avsättning för finansiella risker, och behovet av den, ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer, såvida inte avsättningens storlek är noll och det samtidigt inte finns någon ECB-inkomst att överföra till den^[43].

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från skuldförbindelser som innehas i penningpolitiska syften anskaffade inom i) programmet för värdepappersmarknaden, ii) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, iii) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, iv) programmet för köp av offentliga värdepapper och v) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat^[44]. Ett sådant beslut fattas om ECB-rådet, baserat på en välgrundad skattning av ECB:s direktion, räknar med att ECB kommer att göra en förlust för året eller kommer att ha en vinst som understiger denna intäkt. ECB-rådet kan också besluta att helt eller delvis överföra denna intäkt till en avsättning för finansiella risker (se ”Avsättning för finansiella risker” ovan).

Utöver detta kan ECB-rådet besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsredovisning överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2025 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Övriga frågor

Den 13 mars 2024 beslutade ECB-rådet om ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken^[45]. I samband med detta fattade ECB-rådet även beslut om att den ränta som Eurosystemet erbjuder för inlåningsfaciliteten från och med den 1 januari 2025 skulle ligga till grund för avkastningen på i) fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet, ii) Targetsaldon till/från de nationella centralbankerna och iii) skulder motsvarande överföringen av valutareserver. Fram till årsskiftet 2024 beräknades denna avkastning utifrån den ränta som Eurosystemet använde i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Utnämning av extern revisor

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan, och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet utnämningen av Forvis Mazars GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft Steuerberatungsgesellschaft, Hamburg (Tyskland) till extern revisor som ska granska ECB för en period på fem år till och med räkenskapsåret 2029. Denna femårsperiod kan förlängas med upp till två ytterligare räkenskapsår.

2.4 Noter till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

ECB:s guldinnehav var som följer:

Ökningen i euro på ECB:s guldinnehav berodde på en uppgång i marknadspriset på guld i euro räknat (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” samt not 14 ”Värderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna post motsvarar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och uppgick till 1 772 miljoner euro per den 31 december 2025 (2024: 2 227 miljoner euro). Innehaven är resultatet av ett frivilligt handelsavtal (tvåvägs) med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, inom en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningen behandlas SDR som utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). ECB:s SDR-innehav minskade 2025, främst till följd av transaktioner som ägde rum inom ramen för ovannämnda frivilliga handelsavtal. Under 2025 försvagades SDR mot euron, vilket också bidrog till att innehavet minskade i euro.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Häri ingår följande poster:

Det totala värdet på dessa poster sjönk 2025 främst beroende på att USD och JPY försvagades mot euron. Värdesänkningen vägdes delvis upp, främst genom intäkterna från US-dollarportföljen under året.

Valutainnehavet netto^[46] var som följer:

Första kvartalet 2025 sålde ECB en liten del av sitt innehav av US-dollar och återinvesterade hela behållningen i japanska yen. Det var en del av den vanliga ändringen av sammansättningen av valutareserven som görs för att uppnå den fördelning som man har som mål.

Inga valutainterventioner ägde rum under 2025.

Not 3 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2025 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 1 miljon euro (2024: 2 miljoner euro).

Not 4 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 4.1 – Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Per den 31 december 2025 bestod denna post av skuldförbindelser förvärvade av ECB inom programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

Under 2025 fortsatte APP^[47]- och PEPP^[48]-portföljerna att minska i en måttlig och förutsägbar takt eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterade kapitalbeloppen från de värdepapper som förföll.

Skuldförbindelser som förvärvats av ECB inom ramen för dessa program redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde på de skuldförbindelser som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa^[49] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) var som följer:

Förändringarna under året i upplupet anskaffningsvärde på de skuldförbindelser som innehas av ECB var som följer:

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till värdepapperen i dessa program.

Därför genomförs värdeminskningstester varje år utifrån siffrorna vid årsslutet, och sedan godkänns av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminskningsindikatorer separat för varje program. I fall då det finns indikatorer för värdeminskning utförs ytterligare analys för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskning. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de skuldförbindelser som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2025.

Det upplupna anskaffningsvärdet^[50] på värdepapper som innehas av Eurosystemet var som följer:

Not 5 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 5.1. – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Per den 31 december 2025 uppgick denna post till 129 563 miljoner euro (2024: 127 067 mijoner euro). Sedan den 1 januari 2025 beräknas förräntningen på dessa fordringar varje dag med den senast tillgängliga räntan som gäller för inlåningsfaciliteten som Eurosystemet erbjuder. Före det datumet beräknades denna förräntning till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 22.2 ”Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 6 Övriga tillgångar

Not 6.1 Materiella och immateriella anläggningstillgångar

De materiella och immateriella anläggningstillgångarna var som följer:

År 2025 redovisade ECB en ny hyrd kontorsbyggnad under ”Byggnader med exklusiv nyttjanderätt”. Den högre kostnad som denna tillgång gav upphov till i den klassen mer än uppvägdes av att en annan hyrd byggnad som hyresavtalet upphörde för inte redovisades och som även ledde till motsvarande minskning av tillhörande ackumulerad avskrivning.

Ett värdeminskningstest gjordes på ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt vid årets slut och ingen nedskrivningsförlust identifierades.

Not 6.2 – Övriga finansiella tillgångar

Denna post består främst av ECB:s portfölj för egna medel, som huvudsakligen består av investeringar av ECB:s inbetalda kapital samt belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningen för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande konton i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post 2025 berodde främst på återinvesteringen av ränteintäkter från ECB:s portfölj för egna medel.

Not 6.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2025 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Beloppet på dessa värdeförändringar uppgick till 273 miljoner euro (2024: 681 miljoner euro). De är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 6.4 – Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

De upplupna intäkterna och förutbetalda kostnaderna var som följer:

Per den 31 december 2025 omfattade denna post upplupen ränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärv (se not 2.2 ”Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 4,1 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 6.2 ”Övriga finansiella tillgångar”).

Den omfattade även upplupen ränta på Targetsaldon från nationella centralbanker i euroområdet för december 2025 (se not 11.2 ”Skulder relaterade till Target (netto)”) och upplupen ränta från de nationella centralbankerna i euroområdet för det sista kvartalet 2025 avseende ECB:s fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (se not 5.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa belopp avvecklades i januari 2026.

Upplupna intäkter relaterade till tillsynsuppgifter motsvarar de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2025 och som kommer att tas ut 2026 (se not 25 ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”)^[51].

Resten av denna post bestod främst av i) upplupna intäkter från projekt och tjänster inom ECBS (se not 27 ”Övriga intäkter”), ii) andra förskottsbetalningar och iii) upplupen ränta på andra finansiella instrument.

Not 6.5 – Diverse

Per den 31 december 2025 uppgick denna post till 110 miljoner euro (2024: 53 miljoner euro) och omfattade huvudsakligen saldon till ett värde av 78 miljoner euro (2024: 24 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående den 31 december 2025 (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Den innehöll även fordringar avseende ECBS-projekt och ECBS-tjänster (se not 27 ”Övriga intäkter”) samt saldon avseende moms som ska återbetalas.

Not 7 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) som uppgick till 129 563 miljoner euro per den 31 december 2025 (2024: 127 067 miljoner euro).

Not 8 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet får godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP och PEPP (offentliga värdepapper) utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via specialiserade institut.

I denna post ingår saldon från sådana utestående lån till kreditinstitut i euroområdet. Eftersom de kontanter som hade satts in på Targetkonton som säkerhet fortfarande var oinvesterade vid årets slut bokfördes dessa transaktioner i balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” samt not 17 ”Program för värdepapperslån”)^[52].

Not 9 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

9.1 – Offentlig sektor

Per den 31 december 2025 bestod denna post av inlåning från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) på 74 miljoner euro (2024: 73 miljoner euro). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

Not 9.2 – Övriga skulder

Per den 31 december 2025 uppgick denna post till 25 947 miljoner euro (2024: 24 482 miljoner euro) och omfattade saldon för system^[53] i euroområdet anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten.

Not 10 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Skulderna i euro till hemmahörande utanför euroområdet var som följer:

Per den 31 december 2025 var den största komponenten i denna post inlåning till ECB i dess roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 21 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

I denna post ingick även Targetsaldon, bestående av saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och av saldon för anslutna system utanför euroområdet som är anslutna till Target via Target-ECB-komponenten.

Den omfattade dessutom ett saldo från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve System. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve Bank of New York ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner så att Eurosystemets motparter kan erbjudas kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt ingår ECB omvända swapavtal, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de resulterande medlen till att genomföra likviditetsgivande transaktioner i US-dollar med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. De swapptransaktionerna som ECB genomfört med Federal Reserve Bank of New York och de nationella centralbankerna i euroområdet resulterade i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”).

Resten av denna post bestod av saldon från utestående transaktioner med värdepapperslån inom ramen för PSPP och PEPP som genomförts med kreditinstitut utanför euroområdet. Eftersom de kontanter som hade satts in på Targetkonton som säkerhet fortfarande var oinvesterade vid årets slut bokfördes dessa transaktioner i balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” samt not 17 ”Program för värdepapperslån”).

Not 11 – Skulder inom Eurosystemet

Not 11.1 – Skulder motsvarande överföringen av valutareserver

Dessa är de skulder till nationella centralbanker i euroområdet som uppstod till följd av att de nationella centralbankerna överförde valutareserver till ECB när de gick med i Eurosystemet. I enlighet med artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Inga förändringar skedde under 2025.

Skulderna till nationella centralbanker i euroområdet som uppstod till följd av överföring av valutareserver till ECB var som följer:

Sedan den 1 januari 2025 beräknas förräntningen på dessa skulder varje dag med den senast tillgängliga räntan som gäller för inlåningsfaciliteten som Eurosystemet erbjuder, justerat för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar. Före det datumet beräknades denna förräntning med den senast tillgängliga ränta som användes av Eurosystemet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 22.3 ”Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”).

Not 11.2 – Skulder relaterade till Target (netto)

Denna post består av euroområdets nationella centralbankers Targetkonton gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”), vilka var som följer:

Minskningen av nettoskulden i Target berodde främst på nettoköpen av förfallande värdepapper inom ramen för APP och PEPP, vilka avvecklades via Targetkonton (se not 4.1 ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften”). Effekten av denna faktor motverkades delvis av kassautflöden till följd av i) lägre inlåning som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen i samband med administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”) och ii) räntekostnader för ECB:s nettoskuld i Target (se not 22.5 ”Räntekostnader netto från Targetsaldon från/till de nationella centralbankerna”).

Med undantag för saldon som uppstått som resultat av back-to-back-swapptransaktioner i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar beräknas förräntningen av Target2-positioner som de nationella centralbankerna i euroområdet har gentemot ECB sedan den 1 januari 2025 varje dag med den senast tillgängliga räntan som gäller för inlåningsfaciliteten som Eurosystemet erbjuder. Före det datumet beräknades denna förräntning till den senast tillgängliga ränta som användes av Eurosystemet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 22.5 ”Räntekostnader netto från Targetsaldon från/till nationella centralbanker”).

Not 11.3 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Den 31 december 2025 uppgick denna post till 8 miljoner euro (2024: 40 miljoner euro). Den omfattade inlåning till ECB i dess roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 21 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

Dessutom ingick ett korrespondentkonto som används för redovisning av ECB:s administrationsbetalningar.

Not 12 – Övriga skulder

Not 12.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post bestod av värdeförändringar i värdepappersterminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2025 (se not 19 ”Värdepappersterminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 0,2 miljoner euro och berodde främst på att terminskursen på värdepapperna hade minskat. De återstående värdeförändringarna berodde på omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Den 31 december 2024 fanns det inga saldon under denna post.

Not 12.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

De upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna var som följer:

Per den 31 december 2025 bestod denna post huvudsakligen av två komponenter: upplupen ränta på Targetsaldon till de nationella centralbankerna för december 2025 (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” och not 11.2 ”Skulder relaterade till Target (netto)” och upplupen ränta till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2025 på deras fordringar avseende valutareserver överförda till ECB (se not 11.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Dessa belopp avvecklades i januari 2026.

I denna post ingick även upplupen ränta på inlåning till ECB i dess roll som fiskalt ombud (se not 9.1 ”Offentlig sektor”, not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” samt not 11.3 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”).

Återstoden av denna post bestod av i) upplupen ränta på saldona för de system i euroområdet som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten (se not 9.2 ”Övriga skulder”) och ii) övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Not 12.3 – Diverse

Per den 31 december 2025 låg denna post på 1 084 miljoner euro (2024: 1 327 miljoner euro). I summan ingick tillgodohavanden på 286 miljoner euro (2024: 574 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2025 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattade även en leasingskuld på 227 miljoner euro (2024: 110 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Resten av denna post bestod främst av i) skulder med koppling till ECBS tjänster och ii) skulder härrörande från sjukförsäkringar som ECB betalar för sin personal, liksom för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

I denna post ingick även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal^[54] ledamöter i ECB:s direktion samt de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner var som följer:

Den 31 december 2025 uppgick nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot personalen till 2 948 miljoner euro (2024: 2 712 miljoner euro) inklusive icke-fonderade åtaganden på 356 miljoner euro (2024: 293 miljoner euro) avseende andra förmåner efter avslutad tjänstgöring förutom pensioner och övriga långfristiga förmåner. Nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot ledamöter i direktionen och tillsynsnämnden på 42 miljoner euro (2024: 37 miljoner euro) avser endast icke-fonderade förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring redovisas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsvinster under denna post uppgick den 31 december 2025 till 585 miljoner euro (2024: 416 miljoner euro) (se not 14 ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda åtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på det förmånsbestämda åtagandet var som följer:

Omvärderingsförlusterna för det förmånsbestämda pensionsåtagandet ökade 2025 som ett resultat av erfarenhetsbaserade justeringar som återspeglade skillnaden mellan aktuariella antaganden som gjorts under föregående år och den faktiska erfarenheten. De resulterande förlusterna vägdes delvis upp av omvärderingsvinster, som främst berodde på att den diskonteringsränta som används vid den aktuariella värderingen ökade från 3,6 procent 2024 till 3,9 procent 2025.

Den kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder som redovisades 2024 gällde dagens pensionsinbetalare och pensionärer och var en följd av en ändring av reglerna i ECB:s pensionsplaner som gjordes det året och enligt vilken den årliga ökningen av pensionerna ska överensstämma med den årliga allmänna lönejusteringen för ECB-anställda från och med 2025.

Förändringarna av det verkliga värdet på tillgångarna i de förmånsbestämda pensionsplanerna för personalen var som följer:

Omvärderingsvinsterna på förvaltningstillgångarna i pensionsplanen 2025 återspeglar det faktum att aktuell avkastning på fondtillgångarna var högre än den uppskattade ränteavkastningen på dessa tillgångar, vilken var baserad på den diskonteringsränta för aktuariell värdering på 3,6 procent som anvädes 2024.

Förändringar i värderegleringsresultat var som följer:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen var som följer:

Beloppen som tagits upp i resultaträkningen för kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period, räntekostnaden på åtagandet och ränteintäkterna på förvaltningstillgångarna beräknas med de antaganden som användes föregående år. Den diskonteringsränta som användes för aktuariell värdering 2023 var 3,4 procent och steg till 3,6 procent 2024. De högre saldona och den högre diskonteringsräntan ledde till att räntekostnaden på åtagandet och ränteintäkterna på förvaltningstillgångarna ökade. Kostnaderna avseende tjänstgöring innevarande period ökade marginellt 2025, främst på grund av att reglerna för ECB:s pensionsplaner hade ändrats 2024.

De kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder som blev resultatet av denna ändring redovisades fullt ut i resultaträkningen för 2024, det vill säga det år då beslutet om ändringen fattades.

Huvudantaganden
När de oberoende aktuarierna gjorde de värderingar som det hänvisas till i denna not använde de antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De huvudantaganden som användes för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner var som följer:

Not 13 – Avsättningar

Not 13.1 – Övriga avsättningar

Per den 31 december 2025 bestod denna post av administrativa avsättningar på 84 miljoner euro (2024: 72 miljoner euro).

Not 14 – Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper”, ”Resultatavräkning” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”)^[55]. Här ingår även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring (se ”Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 12.3 ”Diverse”).

Värderegleringskontona var som följer:

Värderegleringskontona ökade under 2025 främst på grund av uppgången i marknadspriset för guld i euro räknat. Ökningen uppvägdes delvis av en minskning på värderegleringskontona kopplade till utländsk valuta, främst beroende på deprecieringen av US-dollarn mot euron.

De växelkurser som användes för omvärdering av de största utländska valutorna och guld vid årets slut var som följer:

Not 15 – Kapital och reserver

Not 15.1 – Kapital

ECB:s fördelningsnyckel
Vikterna för de nationella centralbankerna i EU:s medlemsstater fastställs enligt artikel 29 i ECBS-stadgan i fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital efter varje medlemsstats andel av EU:s totala befolkning och BNP, med lika vikt. Dessa vikter justeras vart femte år och om antalet nationella centralbanker som bidrar till ECB:s kapital ändras.

ECB:s kapital
Fördelningsnyckeln tillämpas på ECB:s tecknade kapital på 10 825 miljoner euro för att fastställa hur stor andel av det tecknade kapitalet varje enskild nationell centralbank har.

De nationella centralbankerna i euroområdet har betalat hela sin andel av det tecknade kapitalet, medan de nationella centralbankerna utanför euroområdet har betalat upp till 3,75 procent av sitt tecknade kapital för att bidra till ECB:s driftkostnader. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade att erhålla någon del av ECB:s utdelningsbara vinstmedel och behöver inte heller bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

Inga förändringar skedde under 2025. Följande tabell visar fördelningsnyckeln, det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet:

Not 16 – Ackumulerade förluster som överförs i ny räkning

Den 31 december 2025 uppgick denna post till 9 210 miljoner euro (2024: 1 266 miljoner euro). Den bestod av ECB:s förluster 2023 och 2024, som efter ett beslut av ECB-rådet överfördes till ECB:s nya balansräkning och kommer att kvittas mot framtida vinster.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 17 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där specialiserade institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning. I enlighet med ECB-rådets beslut har ECB dessutom ställt värdepapper som innehas i penningpolitiska syften till förfogande för utlåning^[56].

Beroende på erhållna säkerheter bokförs transaktioner med värdepapperslån på i) konton utanför balansräkningen när de genomförs mot säkerhet i värdepapper eller ii) konton i balansräkningen när de genomförs mot kontanter som inte är investerade vid årets slut (se not 8 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Marknadsvärdet på utlånade värdepapper och respektive säkerheter var som följer:

Not 18 – Ränteterminer

Transaktioner med ränteterminskontrakt i utländsk valuta gjordes inom ramen för förvaltningen av ECB:s valutareserver. Följande transaktioner, värderade till sista valutakurs för året, var utestående vid årets slut:

Not 19 – Värdepappersterminer

Transaktioner med värdepappersterminer utfördes inom ramen för förvaltningen av ECB:s valutareserver. Följande transaktioner, värderade till sista valutakurs för året, var utestående vid årets slut:

Not 20 – Valutaswappar och terminer

Förvaltningen av valutareserver
Valutaswappar och terminer gjordes inom ramen för förvaltningen av ECB:s valutareserver. Följande fordringar och skulder från dessa transaktioner, värderade till sista valutakurs för året, var utestående vid årets slut:

Likviditetsgivande swappavtal
ECB ingår i ett centralbanksnätverk för swappavtal och har ömsesidiga swappavtal med Bank of Canada, Bank of Japan, Swiss National Bank, Bank of England och Federal Reserve System. ECB har även ett ömsesidigt swappavtal med People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla i) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller ii) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Danmarks Nationalbank och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Tanken med ovanstående arrangemang är de ska förhindra att det uppstår spänningar på de internationella finansieringsmarknaderna som motverkar en effektiv penningpolitisk transmission i euroområdet^[57].

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum 2026 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 21 – Administration av upplåning och utlåning

ECB fungerar som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen för administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet^[58]. Under 2025 ansvarade ECB för kontoadministration och betalningsförmedling inom följande EU-program:

Vidare fungerar ECB som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen i EU:s emissionstjänst.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 22 – Räntenetto (intäkter/kostnader)

Räntenettot var som följer:

Not 22.1 – Räntenettointäkter från valutareserver

Nettoränteintäkterna från ECB:s valutareserver, uppdelade efter typ av instrument var som följer:

Nettoränteintäkterna från ECB:s valutareserver, uppdelade per valuta var som följer:

Not 22.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet

För 2025 uppgick ränteintäkterna på ECB:s åttaprocentiga andel av det totala värdet på utelöpande eurosedlar (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 5.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”) till 2 900 miljoner euro (2024: 5 232 miljoner euro). Minskningen berodde på att genomsnittsräntan var lägre (2025: 2,3 procent, 2024: 4,1 procent), vilket främst berodde på att ECB:s styrräntor sänktes 2025 och i mindre utsträckning på att räntan för inlåningsfaciliteten användes i stället för räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”.)

Not 22.3 – Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

För 2025 uppgick de fordringar som de nationella centralbankerna i euroområdet hade avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 11.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”) till 790 miljoner euro (2024: 1 448 miljoner euro). Minskningen berodde på att genomsnittsräntan var lägre (2025: 2,3 procent, 2024: 4,1 procent), vilket främst berodde på att ECB:s styrräntor sänktes 2025 och i mindre utsträckning på att räntan för inlåningsfaciliteten användes som grund för ränteberäkningen i stället för räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”.)

Not 22.4 – Räntenetto på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Räntenettointäkterna på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften var som följer:

Not 22.5 – Räntenetto från Targetsaldon från/till nationella centralbanker

Räntenettokostnaderna från Targetsaldon från nationella centralbanker var som följer:

Minskningen berodde främst på att genomsnittsräntan var lägre (2025: 2,3 procent 2024: 4,1 procent), vilket främst berodde på att ECB:s styrräntor sänktes 2025 och i mindre utsträckning på att räntan för inlåningsfaciliteten användes i stället för räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se ”Övriga frågor” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”.) Den berodde även på att Targotsaldona blivit lägre, i första hand på grund av att värdepapper som innehas i penningpolitiska syften förföll.

Not 23 – Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

De realiserade vinsterna/förlusterna från finansiella transaktioner var som följer:

Det realiserade nettoresultatet innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper och ränteterminer. De realiserade nettovinsterna 2025 berodde främst på prisvinster som realiserades vid försäljning av värdepapper denominerade i US-dollar, vars marknadspris hade ökat på grund av att motsvarande räntor hade gått ned.

De realiserade valutakursvinsterna netto 2025 berodde främst på att sammansättningen av ECB:s valutareserver i vanlig ordning ändrades första kvartalet 2025 för att målfördelningen skulle uppnås. ECB sålde en liten del av sitt innehav av US-dollar och återinvesterade hela behållningen i japanska yen.

De realiserade vinsterna och förlusterna från finansiella transaktioner, uppdelade per valuta och kvartal, var som följer:

Not 24 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningarna av finansiella tillgångar och positioner var som följer:

Marknadsvärdet på ett antal värdepapper, främst i portföljerna med egna medel och japanska yen, sjönk samtidigt med högre motsvarande räntor 2025. Detta resulterade i orealiserade prisförluster vid årets slut.

De orealiserade valutakursförlusterna kom från alla ECB:s innehav av utländska valutor utom US-dollarinnehavet, varav 1 229 miljoner euro kom från innehaven av japanska yen. Den genomsnittliga anskaffningskostnaden för dessa innehav skrevs ned till den växelkurs som gällde vid årsslutet 2025 på grund av dessa valutors depreciering mot euron till en nivå som var lägre än deras genomsnittliga kostnad.

Not 25 – Räntenetto (intäkter/kostnader) från avgifter och provisioner

Nettointäkterna från avgifter och provisioner var som följer:

Intäkterna under denna post bestod främst av tillsynsavgifter. Utgifterna omfattar huvudsakligen depåavgifter.

Intäkter och kostnader från tillsynsuppgifterna
Intäkterna från tillsynsuppgifterna var som följer:

De banktillsynsrelaterade intäkterna består främst av intäkter från tillsynsavgifter som årligen tas ut från enheter under tillsyn för att täcka de årliga kostnaderna som uppstår i samband med utförandet av ECB:s tillsynsuppgifter.

De banktillsynsrelaterade utgifterna härrör från den direkta tillsynen över betydande enheter, den indirekta tillsynen över mindre betydande enheter och från övergripande uppgifter och specialtjänster. Det är direkta kostnader för ECB:s tillsynsfunktion samt kostnader för stabstjänster som behövs för att ECB ska kunna fullgöra sitt tillsynsansvar. Dessa stabstjänster rör sådant som lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, informationsteknik (it), juridiska och administrativa tjänster, revision, kommunikation och översättning med mera.

De faktiska årliga kostnaderna för ECB:s tillsynsuppgifter blev högre eftersom de EU-omfattande stresstesterna som genomförs vartannat år genomfördes 2025^[59] och på grund av det nya uppdraget som infördes i och med förordningen om digital operativ motståndskraft (Dora)^[60] och fortsatta investeringar i särskilda it-system för banktillsyn.

För att fastställa vilka avgifter som ska betalas av enheterna under tillsyn justeras de faktiska årliga utgifterna för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar^[61]. Justerat för dröjsmålsränta samt nettoåterbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder uppgick de årliga tillsynsavgifter som ska tas ut från enheter under tillsyn för avgiftsperioden 2025 till 690 miljoner euro (se not 6.4 ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”). Det beloppet är nästan lika stort som de faktiska årliga kostnaderna^[62]. Tillsynsavgifterna kommer att faktureras de enskilda bankerna andra kvartalet 2026^[63].

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Intäkterna från sanktioner beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. I stället bokförs dessa intäkter i ECB:s resultaträkning.

Not 26 – Intäkter från aktieinstrument och andelar

Intäkterna från aktieinstrument och andelar uppgick till 14 miljoner euro 2025 (2024: 1 miljon euro). I denna summa ingick utdelningar på börshandlade aktiefonder som ECB har i sin portfölj med egna medel och på andelar som ECB har i BIS (se not 6.2 ”Övriga finansiella tillgångar”).

Not 27 – Övriga intäkter

Diverse övriga intäkter uppgick till 135 miljoner euro 2025 (2024: 119 miljoner euro). Denna summa kom främst från de bidrag som deltagande nationella centralbanker betalar in för kostnader som ECB haft i samband med ECBS projekt och ECBS-tjänster.

Not 28 – Personalkostnader

Personalkostnaderna var som följer:

Genomsnittligt antal anställda (motsvarande heltidsekvivalenter)^[64] uppgick 2025 till 4 388 (2024: 4 297), varav 388 (2024: 386) hade en arbetsledande ställning.

Kostnaderna för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner var lägre 2025 främst på grund av att man 2024 hade en engångskostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder till följd av en ändring av reglerna för ECB:s pensionsplaner. I enlighet med ECB s redovisningsregler för pensioner redovisades denna kostnad i sin helhet i resultaträkningen för 2024, när beslutet fattades. Löner och allmänna förmåner ökade 2025 i linje med det planerade högre genomsnittliga antalet anställda vid ECB och ordinarie lönejusteringar.

ECB:s ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag (15 procent av grundlönen). Ordföranden erbjuds en bostad i stället för ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg^[65]. I enlighet med anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal^[66] kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushålls-, barn- och utbildningstillägg samt andra tillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjuk- samt långtidsvårdsförsäkringar. På tilläggen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2025 var grundlönerna för ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som var anställda av ECB (dvs. inte företrädarna för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer^[67]:

Samtliga ersättningar till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s inbetalningar till olycksfalls- och sjuk- samt långtidsvårdsförsäkringar för deras räkning uppgick till 1 320 276 euro (2024: 1 254 013 euro).

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. År 2025 uppgick dessa betalningar, inklusive förmåner och ECB:s inbetalningar till olycksfalls- och sjuk- samt långtidsvårdsförsäkringar för f.d. direktionsledamöter till 1 039 478 euro (2024: 552 772 euro). Dessa betalningar blev högre 2025 eftersom de flesta direktionsledamöter fick dem för hela året, medan det 2024 var några ledamöter som endast fick dem några månader.

Pensionsrelaterade betalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjuk- samt långtidsvårdsförsäkringar för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 2 005 333 euro (2024: 2 185 215)^[68]. I detta belopp ingick 2025, precis som 2024, en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot i stället för framtida pensionsutbetalningar.

Not 29 – Administrativa kostnader

De administrativa kostnaderna var som följer:

De administrativa kostnaderna steg något 2025, främst på grund av högre utgifter för it-tjänster och it-projekt (”It-relaterade kostnader”). Att kostnaderna för externa tjänster blev lägre berodde främst på lägre kostnader för finansiell rådgivning och andra konsulttjänster och på att kostnader förts över till it-relaterade kostnader, till följd av att sättet att tillhandahålla it-tjänster har utvecklats.

Not 30 – Sedelproduktion

Under 2025 uppgick kostnaderna för sedelproduktion till 8 miljoner euro (2024: 9 miljoner euro). Kostnaderna kom främst från gränsöverskridande transporter av nya sedlar mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader står ECB centralt för.

Not 31 – Överföringar (till)/från avsättningar för risker

Avsättningarna för finansiella risker (se ”Avsättning för finansiella risker” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper“) användes helt och hållet för att täcka upp för förlusterna 2022 och 2023 som hade uppstått på grund av exponering för finansiella risker. Eftersom inga ytterligare avsättningar av denna typ har gjorts därefter har de varit lika med noll sedan årsslutet 2023.

2.7 Händelser efter balansräkningens upprättande

Not 32 – Bulgariens anslutning till euroområdet

I enlighet med rådets beslut (EU) 2025/1407 av den 8 juli 2025^[69], som fattades i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, införde Bulgarien den gemensamma valutan den 1 januari 2026. I enlighet med artikel 48.1 i ECBS-stadgan och de rättsakter som antogs av ECB-rådet den 31 december 2025^[70] betalade Българска народна банка (Bulgariens centralbank) in ett belopp på102 miljoner euro per den 1 januari 2026, vilket utgör återstoden av bidraget till teckningen av ECB:s kapital. I enlighet med artikel 48.1 jämte artikel 30.1 i ECBS-stadgan överförde Българска народна банка (Bulgariens centralbank) valutareservtillgångar till ett totalt värde av 1 483 miljoner euro till ECB per den 1 januari 2026. Dessa valutareserver består av US-dollar i kontanter (85 procent) och guld (15 procent).

Българска народна банка (Bulgariens centralbank) krediterades med en fordran motsvarande det inbetalda kapitalet och valutareserverna. Denna fordran kommer att behandlas på samma vis som befintliga fordringar från de övriga nationella centralbankerna i euroområdet (se not 11.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”).

2.8 Årsbokslut 2021–2025

Balansräkning

Resultaträkning

3 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn

Till Europeiska centralbankens ordförande och ECB-rådet
Frankfurt am Main

Revisorns rapport om ECB:s årsbokslut 2025

Uttalande

Vi har granskat Europeiska centralbankens (ECB) årsbokslut för det år som avslutades den 31 december 2025, innefattad i ECB:s årsredovisning, som omfattar balansräkningen, resultaträkningen och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Enligt vår uppfattning ger årsbokslutet en rättvisande bild av ECB:s finansiella ställning per den 31 december 2025 och av verksamhetens resultat för det år som då avslutades i enlighet med ECB-rådets principer som fastställts i Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/2938 av den 14 november 2024 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2024/32), i dess ändrade lydelse, baserat på Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/2941 av den 14 november 2024 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2024/31), i dess ändrade lydelse.

Grund för uttalandet

Revisionen har utförts i enlighet med internationellt accepterad revisionssed (International Standards on Auditing, ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar för revisionen av årsbokslutet” i vår revisionsberättelse. Vi är oberoende i förhållande till ECB i enlighet med de tyska yrkesetiska krav som är relevanta för vår revision av årsbokslutet, vilka överensstämmer med IESBA:s etikkod (International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants) och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis som vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information

ECB:s direktion ansvarar för övrig information i ECB:s årsredovisning. Övrig information inbegriper all information i ECB:s årsredovisning förutom ECB:s årsbokslut och vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om årsbokslutet omfattar inte denna övriga information, och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den.

Vårt ansvar i samband med revisionen av årsbokslutet är att läsa den övriga informationen och överväga om den avviker väsentligt från årsbokslutet eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter.

Direktions och styrelses ansvar för årsbokslutet

Direktionen har ansvaret för upprättandet av årsbokslutet och att den presenteras korrekt i enlighet med de principer som fastställts av ECB-rådet i Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/2938 av den 14 november 2024 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2024/32), baserat på Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/2941 av den 14 november 2024 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2024/31), och för de interna kontroller som ECB:s direktion bedömer vara nödvändiga för att upprätta ett årsbokslut som är fritt från sakfel, oavsett om dessa beror på bedrägeri eller misstag.

Vid upprättandet av årsbokslutet har direktionen ansvaret för att bedöma ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna.

De som ansvarar för styrningen har ansvaret för tillsynen av ECB:s process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av årsbokslutet

Målet med vår revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsbokslutet i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oriktighet eller på fel, och att utfärda en revisionsberättelse som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men innebär ingen garanti för att väsentliga felaktigheter alltid upptäcks vid en revision som utförs i enlighet med ISA. Felaktigheter kan ha sin grund i oriktighet eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsbokslutet.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA tillämpar vi professionellt omdöme och är professionellt skeptiska under hela revisionen. Vi gör också följande:

• Identifierar och bedömer riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare sig dessa beror på oriktighet eller fel, utformar och utför granskningsåtgärder för att hantera dessa risker och inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande. Risken att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oriktighet är högre än risken att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av fel, eftersom oriktighet kan innefatta maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktiga framställningar eller åsidosättande av intern kontroll.
• Skaffar oss en förståelse av den interna kontroll som är relevant för revisionen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i ECB:s interna kontroll.
• Utvärderar ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och därmed sammanhängande upplysningar.
• Kommer, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, fram till en slutsats om huruvida direktionens användning av antagandet om fortsatt drift är riktigt och huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi kommer fram till att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor är vi skyldiga att hänvisa till därmed sammanhängande upplysningar i årsbokslutet i vår revisionsberättelse eller, om upplysningarna inte är korrekta, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som vi har inhämtat fram till datumet för revisionsberättelsen.
• Utvärderar årsbokslutets och de tillhörande upplysningarnas övergripande presentation, struktur och innehåll, och om årsbokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

Vi är skyldiga att informera styrelsen om revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

Frankfurt am Main den 17 februari 2026

Forvis Mazars GmbH & Co. KG
Wirtschaftsprüfungsgesellschaft
Steuerberatungsgesellschaft

Markus Morfeld Wirtschaftsprüfer

Christina Fernholz Wirtschaftsprüferin

4 Not om vinst- eller förlustfördelning

Denna not ingår inte i ECB:s årsbokslut för år 2025.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst fördelas på följande sätt:

1. Ett belopp som ECB-rådet bestämmer, och som inte får överstiga 20 procent av nettovinsten, ska avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 procent av kapitalet.
2. Återstoden av nettovinsten ska fördelas mellan ECB:s andelsägare i förhållande till deras inbetalda andelar^[71].

Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan^[72].

ECB:s förlust uppgick 2025 till 1 254 miljoner euro, jämfört med en förlust på 7 944 miljoner euro 2024. Efter beslut av ECB-rådet överförs denna förlust till ECB:s balansräkning för att kvittas mot framtida vinster.