Finanspolitiken och penningpolitiken i en monetär union

Penning- och finanspolitiskt stöd till ekonomin sker på olika sätt

Penning- och finanspolitik är två viktiga verktyg för att ekonomin ska må bra. Båda påverkar ekonomin, men på olika sätt.

Penningpolitik handlar om att hålla priserna stabila på de varor och tjänster vi köper. Det är centralbankens jobb att se till att inflationen – den takt med vilken de totala priserna på varor och tjänster förändras över tiden – förblir låg, stabil och förutsägbar.

Finanspolitik avser de ekonomiska beslut som regeringar fattar. Regeringar kan besluta att använda pengar för att tillhandahålla offentliga tjänster, stödja ekonomin och minska skillnader i samhället. De kan få in dessa medel via skatter eller genom att låna på finansmarknaderna.

Samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken är viktigt

Penning- och finanspolitik fungerar på olika sätt. Men de samspelar också eftersom prisstabilitet och en balanserad ekonomi är två sidor av samma mynt. Som vi såg under pandemin är denna koppling särskilt stark i kristider. Krisen drabbade Europa hårt och skadade ekonomin, men penning- och finanspolitiken arbetade sida vid sida för att göra saker och ting bättre. Denna gemensamma strategi hjälpte många människor och företag genom krisen. Om penning- och finanspolitiken inte hade samverkat hade den positiva effekten varit mindre.

Det sätt på vilket penning- och finanspolitiken agerar med varandra har betydelse för ekonomins hälsa. Därför tog vi med deras interaktion i strategiöversynen.

En penningpolitik, flera finanspolitiska inriktningar

Penning- och finanspolitiken måste gå hand i hand för att ekonomin ska fungera smidigt. Det är inte alltid lätt – särskilt som de agerar oberoende av varandra i euroområdet. ECB genomför en gemensam penningpolitik för de 19 länderna i euroområdet. Men den nationella regeringen i vart och ett av dessa länder driver sin egen finanspolitik. Det finns en god anledning till denna uppdelning. Historien har visat oss att när centralbanker står under regeringens fulla kontroll kan priserna gå i spinn.

Europas ledare har enats om flera centrala principer för att förhindra att detta händer igen. För det första är ECB oberoende. Regeringar får inte säga till ECB vad som ska göras. För det andra får ECB inte ge pengar direkt till stater. För det tredje ska regeringar följa gemensamma regler för att hålla sina utgifter under kontroll.

Nya utmaningar kräver att penning- och finanspolitiken samverkar

Dessa principer gäller alltjämt. Men det senaste årtiondet har visat att nya utmaningar kräver nya svar från både penning- och finanspolitiken.

Stora förändringar i vårt samhälle har påverkat hur ekonomin fungerar. Det handlar bland annat om globaliseringen och det faktum att människor runt om i världen lever längre och sparar mer. Den globala finanskrisen 2008 inledde en lång period av ekonomisk svaghet. Inflationen har varit för låg i många ekonomier runt om i världen, även i euroområdet.

Som svar på dessa utmaningar har ECB sänkt räntorna. ECB har också reagerat med nya verktyg för att hålla priserna stabila under dessa svåra tider. När räntorna är mycket låga, eller till och med negativa, finns det begränsat utrymme för centralbanker att göra mer för att stödja en svag ekonomi.

I en sådan situation blir de offentliga utgifterna viktigare och kraftfullare. Detta kan bidra till att lyfta ekonomin och få inflationen tillbaka till centralbankens mål. Gemensamma insatser från penning- och finanspolitiken är särskilt relevanta när ekonomin hamnar i ett känsligt läge.

Det beror på hur det går för ekonomin.

Hur penning- och finanspolitiken samverkar i framtiden beror på hur det går för ekonomin. När ekonomin inte går bra och räntorna redan är mycket låga är det vettigt att penning- och finanspolitiken samarbetar för att få den på fötter igen. När ekonomin fungerar smidigt finns det mindre behov av ett nära samarbete. När det är dags bör regeringarna arbeta för att se till att deras finanser är i god form. Det kommer att hjälpa dem att vara redo för framtida utmaningar.