PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 30 januari 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Inflationsnedgången är på rätt spår. Inflationen har i stort sett fortsatt att utvecklas i linje med prognoserna och ser ut att åtgå till vårt medelfristiga 2-procentsmål under loppet av detta år. De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa kring vårt mål. Inhemsk inflation är fortfarande hög, främst beroende på att löner och priser i vissa sektorer fortfarande anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången med avsevärd fördröjning. Men som väntat dämpas löneutvecklingen och vinsterna mildrar delvis effekterna av högre löner på inflationen.

Våra tidigare räntesänkningar gör det gradvis mindre dyrt för företag och hushåll att låna. Samtidigt är finansieringsförhållandena fortsatt strama också för att vår penningpolitik är fortsatt restriktiv och tidigare räntehöjningar fortfarande slår igenom i den utestående lånestocken där vissa lån som löper ut förlängs till högre räntor. Ekonomin är fortfarande i motvind men stigande realinkomster och de gradvis avtagande effekterna av restriktiv penningpolitik bör allt eftersom ge stöd åt en återhämtning i inhemsk efterfrågan.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Enligt Eurostats snabbstatistik stagnerade ekonomin under det fjärde kvartalet. Den förutspås vara fortsatt svag under den närmaste tiden. Enkäter tyder på att tillverkningsindustrin fortsätter att tappa medan tjänstesektorn expanderar. Konsumentförtroendet är bräckligt och hushållen ser sig ännu inte tillräckligt uppmuntrade av stigande realinkomster för att öka sin konsumtion.

Dock finns förutsättningarna för en fortsatt återhämtning. Även om arbetsmarknaden de senaste månaderna har blivit svagare är den ännu robust och arbetslöshetstalen fortsatt låga på 6,3 procent i december. En solid arbetsmarknad och högre inkomster bör stärka konsumenternas förtroende och möjliggöra högre konsumtion. Mer gynnsamma krediter bör med tiden stimulera konsumtion och investeringar. Förutsatt att handelsspänningarna inte eskalerar bör exporten ge stöd åt återhämtningen när den globala efterfrågan ökar.

Finans- och strukturpolitiken bör göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig. Vi välkomnar EU-kommissionens konkurrenskraftskompass, som ger en konkret färdplan för åtgärder. Det är mycket viktigt att med en konkret och ambitiös strukturpolitik snabbt följa upp Mario Draghis förslag för att stärka den europeiska konkurrenskraften och Enrico Lettas förslag för att stärka den inre marknaden. Regeringarna bör nu utan dröjsmål fullt ut implementera sina åtaganden under EU:s ramverk för ekonomisk styrning. Detta kommer att hjälpa till att minska budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt samtidigt som tillväxtfrämjande reformer och investeringar prioriteras.

Inflation

Den årliga inflationen steg till 2,4 procent i december, en uppgång från 2,2 procent i november. Precis som för de två föregående månaderna var denna uppgång väntad och den berodde främst på att tidigare kraftiga energiprisfall försvann ur beräkningen. Tillsammans med en månatlig ökning i december ledde detta till något högre energipriser på årsbasis, efter fyra på varandra följande nedgångar. Inflation på livsmedel tickade ner till 2,6 procent och inflationen på varor till 0,5 procent. Inflation på tjänster steg till 4,0 procent.

De flesta indikatorer på underliggande inflationen utvecklas i linje med en varaktig återgång av inflation till vårt medelfristiga mål. Inhemsk inflation, som noga följer inflationen på tjänster, har varit fortsatt hög i och med att löner och priser på vissa tjänster fortfarande håller på att anpassa sig till den tidigare inflationsuppgången med avsevärd fördröjning. Samtidigt tyder nya signaler på att lönetrycket fortsätter att dämpas och att vinster har en dämpande effekt.

Vi räknar med att inflationen kommer att fluktuera runt den nuvarande nivån under den kommande tiden. Därefter lär den varaktigt landa kring det medelfristiga 2-procentsmålet. Lättande arbetskraftskostnadstryck och fortsatt påverkan av vår tidigare penningpolitiska åtstramning på konsumentpriser lär bidra till den här processen. Även om marknadsbaserade indikatorer på inflationskompensation i stort sett har vänt nedgångarna som observerades i höstas, låg de flesta långfristiga inflationsförväntningar kvar på runt 2 procent.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Risken för ökad friktion i världshandeln skulle kunna tynga tillväxten i euroområdet genom att dämpa exporten och försvaga världsekonomin. Lägre förtroende skulle kunna förhindra att konsumtion och investeringar återhämtar så snabbt som förväntat. Detta kan förstärkas av geopolitiska risker, t.ex. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, som kan störa energileveranser och ytterligare tynga den globala handeln. Tillväxten skulle också kunna bli lägre om fördröjda effekter av penningpolitisk åtstramning varar längre än väntat. Den skulle kunna bli högre om lättande finansieringsförhållanden och fallande inflation möjliggör en snabbare återhämtning i inhemsk konsumtion och investeringar.

Inflationen kan bli högre om lönerna eller vinsterna ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna som kan driva upp energipriserna och fraktkostnaderna i närtid och störa den globala handeln. Dessutom skulle extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen i stort kunna driva upp livsmedelspriserna. Men inflationen kan dock överraska på nedåtsidan om lågt förtroende och oro för geopolitiska händelser hindrar konsumtion och investeringar från att återhämta sig så snabbt som väntat, om penningpolitik dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i resten av världen oväntat skulle försämras. Mer friktion i global handel skulle kunna göra inflationsutsikterna i euroområdet mer osäkra.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna i euroområdet har ökat sedan vårt sammanträde i december, delvis som återspegling av högre räntor på de globala finansiella marknaderna. Medan finansieringsförhållandena är fortsatt strama gör våra räntesänkningar det gradvis mindre dyrt för företag och hushåll att låna.

Den genomsnittliga räntan på lån till företag sjönk till 4,5 procent i november medan kostnaden för att emittera marknadsbaserade räntebärande värdepapper låg kvar på 3,6 procent. Den genomsnittliga räntan på bolån tickade ner till 3,5 procent.

Tillväxten i bankernas utlåning till företag steg till 1,5 procent i december, en uppgång från 1,0 procent i november, i ett starkt månadsflöde. Tillväxttakten för skuldförbindelser emitterade av företag mattades till 3,2 procent på årsbasis. Bolån fortsatte gradvis att öka men förblev på det hela fortsatt dämpat med en årlig tillväxttakt på 1,1 procent.

Kreditstandarder för företagslån såg en fortsatt åtstramning under det fjärde kvartalet 2024, efter att i stort sett ha stabiliserats under de föregående fyra kvartalen. Om detta har också rapporterats i vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning. Den förnyade åtstramningen återspeglar främst att banker blir alltmer oroade över sina kunders risker och att bankerna är ovilliga att själva bära dessa risker. Företagens efterfrågan på lån ökade något under det fjärde kvartalet men var dock på det hela taget fortsatt svag. Kreditstandarder för bolån var i stort sett oförändrade efter att ha lättat under tre kvartal och efterfrågan på bolån har åter ökat kraftigt, främst tack vare attraktiva räntor.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.